Helt plötsligt kom allt tillbaka till mig.
Sms:et jag hade fått var från okänd nummer. Jag hade åkt till den gamla lekparken för att möta ”personen.”

Skogen pyrde runt hela parken och mitt hjärta dunkade i 110. Jag styrde sakta stegen mot grusvägen som ledde till parken. Inte en fågel sågs till.
Oroligheten åt upp mig inifrån. Varför hade jag åkt hit? Jag fnös till när jag kunde svaret till frågan jag just ställt mig själv. För att jag är så fucking nyfiken på allt. Varför tog jag inte med mig nån vakt, vem vet vad som kommer hända nu? Jag hörde nån svischande ljud bakifrån och innan jag hann vrida på huvudet kände jag en smärtsam smärta i bakhuvudet och föll till marken på mina knän. Hjärtat dunkande nu - omöjligt -  fortare än förut.  Jag la en hand på bakhuvudet och försökte ställa mig upp men personen var bakom mig och tryckte ner mig igen.
”Hej Lina.” sa en killröst.
Jag hörde skratt lite längre bort. Jag förstod att det var fler än en person. Min huvud ville ta in rösten men det gick inte.
Mer hann jag inte tänka förrän jag låg på ryggen och kände en smärta i armen. Mina tårar rann nerför mina kinder och jag såg suddigt. Jag hann få en skymt av två person med varsin svart mask – en som stod upp och en som satt på huk bredvid mig och höll i mitt ben. Personen som stod upp hade blont hår som fladdrade runt i kvällsvinden och den andra som satt på huk var muskolös så jag förstod att det var en han.  Jag kollade ner på min arm och såg att en stor pöl av blod var bildat runt den. Jag skrek och sparkade för att komma lös men greppet han hade om mitt ben var stenhård.
”Släpp mig!” skrek jag för full hals.
Han svarade inte utan jag kände en hemsk smärta i huvudet och samma vätska som rann från min arm började rinna från huvudet nu också. Ett öronbedövande skrik lämnade min strupe. Men han tog en fast grepp om min hals och verkligheten började försvinna.

”Babe, lyssnar du på vad jag säger?” frågade Justin och smekte mig över kinden.
Jag kom tillbaka från dagdrömmandet, märkte att vi var framme vid studion och ryste till av minnet.
”Är du okej?” frågade Justin nu oroligt.
Jag nickade och bet mig själv i läppen för att inte börja gråta. Hur kunde jag glömma allt det där?
Jag tänkte säga till Justin att vi måste kontakta polisen men ändrade mig. Jag har inga bevis.
”Är det säkert att du är okej?” frågade Justin ännu en gång.
”Nej jag är inte okej men det finns inget att göra åt det nu. Om jag prata om det så börjar jag gråta så vi kan ta det när vi är hemma. Just nu vill jag inte visa mig svag. ” sa jag tyst.
Han nickade och hade en bekymrad blick.
Jag knäppte upp bältet och gick ut ur bilen. Paparazzoerna och fansen attackerade med kamerorna och skrik.

Lina hur mår du?
Är Justin i bilen?
Vad hände?
Är det sant att du är gravid?  

Vad fan är det för fel på folk. Gravid? Jag? Jag fnös högt till och gick runt bilen. Jag ville gärna skriva autografer till fansen men hade verkligen inte tid. Jag var sen så det räckte. Justin kom ut och blixtarna blev värre. Han la en hand på min korsrygg och vi skyndade oss in till byggnaden. Båda två pustade ut.
Vi gick till hissen och tryckte på våning fem.
”När vi är hemma, okej?” sa han och jag nickade.
V gick ut ur hissen och jag klistrade fast ett fake leende på läpparna för att Dan inte skulle märka någonting.
Jag knackade på dörren och Dans kom och öppnade.
”Äntligen är ni här.” sa han och log.
”Trafik och paparazzi.” sa Justin.
Dan nickade och vi gick in för att sätta oss på varsin fotölj.
”Så vad händer?”
Han började berätta om intervjuer. Hur jag skulle svara och vad jag skulle säga om de frågade om ”olyckan.”
Som tur tror jag han inte märkte mitt deprimerade humör.
Jag skulle även börja med två nya låtar och kanske sätta in nån konsert däremellan. Skolan fick jag inte heller glömma.
Jag nickade och tog in allt han sa. Jobbet fick mig att glömma bort det jobbiga en stund.
Justins hand vilade på min lår under hela samtalet och när vi skulle gå ut tog han min hand men släppte den strax innan vi skulle gå ut till bilen.

---

 

Nu fick ni en mer detaljerad beskrivning på "olyckan."
Nån aning om vilka det är?
Kommentera. ♥

Previously:
”Babe, du är perfekt.” sa jag och tittade på hennes ansikte i spegeln.
Hon sa inget utan bara fortsatte kolla på sin kropp. Jag gick fram till henne och skakade löst hennes armar från hennes tröjkant och lutade huvudet mot hennes axel.
”Vill du veta en sak?” viskade jag sexigt i hennes öra.
Hon nickade.
”Visste du att man förbränner cirka nio kalorier under en kyss? Det kan ju nästan kallas träning.”
Hon började skratta så hon vek sig nästan.
”Då kanske det är dags att börja.” sa hon innan hon tryckte sina magiska läppar mot mina.

---

”God morgon babe.” Justin smekte mig över kinden och jag öppnade försiktigt ögonen. Det kändes som att vakna i himlen när det första jag såg var Justins hazelbruna ögon.

”God morgon. Vad är klockan?” sa jag och sträckte på mig försiktigt på grund av mina revben.
”Halv två på eftermiddagen.” sa han och jag nickade.
Blev inte förvånad av att vi hade slösat bort halva dagen. Vi la oss ganska sent igår på grund av nattens små äventyr.

Justin varma läppar kysste mig tillbaka. Hans händer  som tidigare hade varit på min korsrygg började röra sig sakta neråt mot min rumpa och vidare till låren. Han höll ett stadigt grepp så jag hoppade upp i hans famn och han backade sakta mot sängen. Mina händer höjdes till hans hår och jag drog fingrarna igenom det. Ett ofrivilligt stön lämnade hans mun och jag flinade nöjt till.
Hans tunga bad om ingång och utan att tveka gav jag honom det. Han fortsatte backa och vi landade mjukt i sängen. Elektriska stötar sprakade runt oss. Fjärilarna hade förändrats till elefanter som stampade i min mage. Hans läppar är verkligen magiska och snabbt spred sig ett stort hunger inom mig men jag blev tvungen att släppa hans läppar för att kunna få in syre till lungorna. Men det verkade inte störa honom utan han böjde bara ner huvudet på min hals och lämnade blöta kyssar ända ner till nyckelbenet. Jag vinklade huvudet för att det skulle bli enklare för honom. Han kysste mig upp igen till läpparna och hans ena hand höjdes till min tröjkant. Jag stelnade till och han märkte det. Jag var inte redo att gå längre än det här, men hur skulle jag säga det?
”Vi behöver inte gå längre om du vill.” sa han tyst och log smått mot mig.
”Säkert?”
”Absolut.”

Jag rodnade till av minnet men som tur hade Justin ögonen stängda så han märkte inte det.
”Varför väckte du mig inte?” frågade jag.
Han öppnade ögonen och kollade på mig innan han svarade.
”Jag vaknade för kanske tio mintuter sen och du var så söt när du sov.”
Jag skrattade smått för att han inte skulle lägga märket till mina – nu ännu - rödare kinder. Jävla heliumblod.
Vi båda ryckte till när min mobil började ringa. Jag la mig halvt över Justin och sträckte mig mot mobilen. Justin skrattade åt mig. Han la sina händer på min rygg så jag inte kunde komma upp igen.
”Lina, här.” sa jag och försökte dämpa mitt dunkande puls.
”Hör att du mår bättre.” jag log till av att höra Dans röst igen.
Min saknad för att sjunga och dansa var enorm men även att träffa mitt crew igen.
”Dan. Länge sen man såg dig.” tjöt jag.
Han skrattade till innan han började prata.
”Jag och dansarna besökte dig när du låg i koma och efter det hade vi fullt upp med att fixa saker och ting. Men jag antar att du saknar gänget och studion, så jag undrar om du orkar och har tid att komma hit idag så kan vi prata lite smått om vad vi ska göra.”
”Såklart. Kan Justin följa med?”
Justin log mot mig när han hörde sitt namn.
”Självklart.”
Vi sa ett enkelt hejdå och jag lirkade mig loss från Justins grepp och hoppade upp ur sängen.
”Så länge varande den stunden då.” sa han och drog ner mungiporna.
”Ledsen men jobbet väntar och du ska följa med.” sa jag glatt.
”Bara för denna gång.”

Jag skrattade till innan jag gick in till min WIC och tog fram matchande underkläder, en grön kjol och en blommig axelbandlös topp, sen styrde jag stegen mot badrummet och tog av mig pyjamasen. Egentligen brukar jag sova i linne och hotpants men jag är inte redo för att visa mig så för Justin än även om han är min pojkvän. Jag slutade grubbla och gick in till duschen. Jag tvättade noga mitt hår och skrubbade kroppen. Det var verkligen kvavt i badrummet när jag stängde av duschen så jag skyndade mig att sätta på mig kläderna och göra en turban av handduket på mitt huvud.
Dörren öppnade jag och gick ut där Justin väntade på att badrummet skulle bli ledigt.
”15 minuter, jag är imponerad.” sa han och gick in och stängde badrumsdörren.
Jag skrattade bara och gick till spegeln för att sminka mig och torka håret. Outfiten jag hade på mig kändes på något sett för tråkigt. Jag gick till byrån och drog fram ett brunt flätad bälte – mycket bättre.
Justin kom ut med en handduk runt midjan och jag höll på att falla ihop.
Damn It, killen har verkligen lärt sig att träna, tänkte jag och syftade på när han var hemma hos mig för första gången i Stratford och vi skulle bada i poolen. Inte för att han inte hade muskler då utan för att musklerna hade blivit tydligare.
”Mitt ansikte är här uppe.”
”Det är ju inte mitt fel att du går runt i handduk.”
”Sant.” sa han och flinade.
Han hade åkt hem igår kväll ett tag för att hämta kläder så han gick till sin väska och drog upp en svart T-shirt, svarta jeans och en jeansväst.
Vi fick nästan slänga i oss frukosten för att inte blir sena.
Justin tog på sig sina supraskor medan jag tog på mig ett par sandaler.
När vi satt i Justins Ferrari på väg till studion slog en tanke mig. Nånting jag aldrig tänkt på förrän nu.
Vem var killen som misshandlat mig?

---

 

Hoppas ni gillar det!
Kommentera så får ni ett till kapitel antingen ikväll eller imorgon! =)♥

Previously:
Våra tungor dansade med varandra och han satte sig i sängen och la sig lite halvt över mig. Smärtan i revbenen gjorde ont men hans läppar tog över min hjärna så jag inte kunde tänka nånting annat. Mina händer höjdes till hans hår och jag drog fingrarna igenom den. Han stönade lite mot mina läppar. Hans höjdes höjden till min ljumske och vidare till min rumpa. Han klämde till och jag släppte ut ett litet stön. Jag fick tillslut avsluta kyssen för att hämta andan men han fortsatte kyssa mig på halsen.
”Justin?”
Han mm-ade.
”Vi kanske ska sluta innan nån hinner skjuta upp dörren.” sa jag och skrattade.
Jag kände hur han sprack upp i ett leende innan han slutade kyssa mig på halsen och lyfte upp sitt huvud.

---

Efter lite gullande med Lina på de lilla sjukhussängen blev jag tvungen att gå ut ur rummet för att det var nån person som ville prata med mig, men även för att hon skulle få lite sömn.
Jag gick ut i den vita korridoren utanför Linas rum och såg att det var en man med en svart kostym satt på en av stolarna i väntsalen med en liten portfolio bredvid sitt ben.
”Justin Bieber?” frågade han.

”Vi är hemma, sweetheart.” sa Justin och ruskade om mig försiktig. Jag ryckte till men nickade och log ett snett leende mot honom.
Jag var helt inne i mina egna tankar och dialoger om varför Justin hade varit så konstig efter att han kommit tillbaka – efter sitt så kallade möte – som han hade uttryckt det, men valde att ta upp det vid ett lämpligare tillfälle. Nu skulle jag bara njuta av att komma hem från sjukhuset.
”Home sweet home.”
Jag klev in genom ytterdörren och kom in till hallen. Justins skrattade till bakom mig – skrattet jag skulle kunna döda för. Det var som en vacker melodi i mina öron.
Melanie kom ut i hallen och var på väg att slänga sig i min famn men pappa fick tag på henne i sista sekund. Jag rynkade pannan och kollade oförstående på honom, får jag inte krama om min egna lillasyster?
”Dina revben, remember?” sa Justin som stod bakom mig.
Mina brutna revben, juste. Jag hade blivit helt uppslukad av tanken av att jag var hemma, efter jag vet inte hur länge, så jag hade glömt bort att flytta mig från dörröppningen så han skulle kunna komma in. Han hade sagt - snarare tvingat -  mina föräldrar att stanna hemma bara för att han ska kunna hämta mig från sjukhuset.
Jag nickade som svar till honom och flyttade mig åt sidan. Han log ett brett leende och gick fram för att ta av sig skorna. Pappa kom fram med Melanie i famnen så jag kunde krama om henne. Hon doftade jordgubbar och sin ”Melaniedoft.”
”Är ni hungriga?” frågade mamma och vi nickade.
Äntligen skulle jag få äta riktig mat.
Jag var påväg att böja ner mig för att knyta upp mina converse men det hög till i bröstet på mig, och jag blev andfådd helt plötsligt. Det kändes som om nån kastade stenar igenom mig och träffade mina lungor. Jag gnydde till och jag fick allas oroliga blickar på mig.
”Är du okej?” frågade mamma oroligt.
Jag pekade bara på bröstet och försökte få kontroll över min ansträngda andning.
”Revbenen?” frågade pappa denna gång.
”Lungorna också. Kan du hjälpa mig med skorna?” frågade jag och kunde äntligen andas ordentligt igen.
Han var påväg att böja sig ner men Justin stoppade honom.
”Jag kan göra det. Visste du att det inte är bra för vuxna att böja sig ner för mycket?” frågade Justin och flinade.
”Menar du att jag är gammal unge man?” frågade pappa och rynkade pannan.
Skådespel tänkte jag innan vi – jag, Mel och mamma - började skrattade till åt deras plötsliga samtalsämne. Jag menar, han skulle bara hjälpa mig att knyta upp skorna.
”Det sa jag inte, jag är bara rädd om eran rygg.” sa Justin och flinade ännu en gång.
Pappa skrattade till och la undan sina skådespelartalanger. Han nickade och flyttade sig åt sidan så Justin skulle knyta upp mina skor. Familjen passade på att gå in till köket och sätta sig vid matsalsborden.
”Tack.” sa jag och klev ur skorna.
Han la dom på skohyllan precis som han gjorde med sina skor.
”Varsågod.”
Han ställde sig upp igen och rättade till T-shirten och håret. Bara för att retas rufsade jag till honom lite i håret.
”Oops.” sa jag och skrattade.
”Du kommer få igen, precis som du fick i sjukhuset.”
”We’ll see, Bieber.” sa jag och började gå framåt.
Justin kom fram till min sida och drog en hand genom sitt hår och la sin andra hand på min korsrygg.
”Jag kommer inte svimma, kollapsa eller vad du nu vill kalla det.” sa jag och syftade på hans hand.
Han skrattade och skakade på huvudet.
”Vadå?” frågade jag och ville också veta vad skämtet var.
”Ingenting.” sa han och log mot mig.
”Okej Juju.”
”Juju?” frågade han oförstående.
Jag rykte bara på axlarna och klev in till köket. Vi hade en stort köksö gjord av marmor i mitten av köket och till höger om den var spisen och dubbelugnarna och på vänster sida fanns matsalsbordet. Jag styrde stegen ditåt och Justin följde mitt exempel. Jag drog in doften av kycklingen och pastan.
Jag satte mig framför mamma som hade pappa på höger sida och Mel på vänster sida. Justin satte sig framför pappa bredvid mig. Skratt och prat hördes runt hela bordet även om vi var så få.

”Tack så mycket för maten Mrs. Smith.” sa Justin och lutade mig lite tillbaka i stolen.
”Varsågod, åh snälla kalla mig Maria.”
”Maria.” sa han och log sitt bländande leende. Gud vilka vita tänder han har – har aldrig tänkt på det. Jag började skratta tyst åt mina knäppa tankar men slutade så fort jag kände av smärtan i revbenet.
Alla runt bordet kolla på mig och jag skakade på huvudet och rodnade, självklart.
”Ska vi gå upp?” frågade jag Justin när jag hade ätit färdigt.
Han nickade och jag sa ett enkelt tack till mamma och vi gick upp till mitt rum. Vi gick upp för trappan och Justin gick in före mig, när jag stängt dörren så vände sig han mot mig med ett busigt leende.
”Juju, huh?” frågade han och vickade på ögonbrynen.
Jag bet mig själv i läppen och nickade lite diskret.

Hon vet inte vad hon gör med mig när hon biter sig på underläppen. Jag ville bara kasta mig över henne men jag måste påminna mig själv hela tiden om hennes skador och att det är början av vårt förhållande. Jag vill inte att allt ska gå åt skogen denna gång också bara för att jag inte kan tänka, så allt ska gå i henne tempo.
”Varför gör du såhär mot mig?” viskar jag och går lite framåt.
”Gör vadå, jag gör ju ingeting.” sa hon och flinade.
”Biter dig i läppen, kollar på mig sådär och kallar mig Juju, är det ingenting?”
”Nepp.” sa hon och skrattade.
”Vet du att jag skulle döda för din skratt.”
Hon slutade skratta och kollade med lite uppspärrade ögon på mig. Jag blev orolig, vad hade jag nu sagt?
”Vadå?” frågade jag oroligt.
”Det var exakt det jag tänkte om din skratt idag när vi kom hem.”
Jag log mot henne och hon rodnade till och gömde ansiktet i händerna. Varför döljer hon den söta röda färgen som blossar upp på henne kinder varje gång jag slänger nån kommentar. Jag vill veta hur jag påverkar henne. Jag tog tag i hennes händer och drog ner dom, hennes genomträngande blick kollade i min. Jag drömde mig bort för en sekund i hennes bruna ögon. Dom tindrade till av solljuset. Jag böjde mig fram och tryckte mina läppar mot hennes i en mjuk kyss. Hon kysste mig tillbaka ömt. Jag släppte hennes händer och la dom på hennes korsrygg för att trycka henne närmare mig.  Jag smekte henne sakta upp och ner. Hennes händer höjdes till mitt huvud och hon började leka med mitt hår. Hon drog fingrarna igenom det och jag ryste till och fick gåshud över armarna. Sakta avslutade vi kyssen för att hämta andan båda två.
”Du kan inte ana vilken effekt dina beröringar och kyssar har på mig.” sa jag och lutade min panna mot hennes.
Hon bet sig löst i läppen, vilket gör mig crazy och puttade bort mig försiktigt. Jag kollade oförståendet på henne, men hon log bara och gick vidare till sin helfigurspegel som hon hade vid öppningen av hennes WIC. Hon studerade sin kropp noga och jag rynkade pannan.
”Jag måste börja träna igen snart, fettet börjar sätta sig på låren.” sa hon och drog upp tröjan lite för att hon skulle se bättre. Hon studerade sig själv från alla vinklar.
”Babe, du är perfekt.” sa jag och tittade på hennes ansikte i spegeln.
Hon sa inget utan bara fortsatte kolla på sin kropp. Jag gick fram till henne och skakade löst hennes armar från hennes tröjkant och lutade huvudet mot hennes axel.
”Vill du veta en sak?” viskade jag sexigt i hennes öra.
Hon nickade.
”Visste du att man förbränner cirka nio kalorier under en kyss? Det kan ju nästan kallas träning.”
Hon började skratta så hon vek sig nästan.
”Då kanske det är dags att börja.” sa hon innan hon tryckte sina magiska läppar mot mina.

---

Vem tror ni det var som pratade med Justin i början??
4 kommentarer på förra kapitlet? :(
Kommentera loves ♥

Previously:
Chaz svalde.
”Du sprang fram till dom och där hittade vi Lina medvetslös på marken helt blodig.” Han tog ett djupt andetag och Ryan fortsatte åt honom.
”Du svimmade och vi ringde ambulansen, sen så fick du nån slags anfall efter nån timme på sjukhuset så det var nästan som om du låg i koma efteråt.”
”Lina?” frågade jag med en skakig röst.
”Läget är stabilt och hon ligger i koma.”
Jag svalde och vände upp blicken mot taket.
Hon måste vakna.

---

”Justin du måste äta, hon blir inte bättre av att du svälter ihjäl dig.” sa min mor när jag satt och kollade på Linas bekymmerslösa ansikte.
Jag skakade på huvudet.
Jag visste att hon hade rätt men jag fick inte i mig nånting, jag hade varken ätit eller sovit på tre dagar. Juste, tre dagar sen jag blev utskriven från sjukhuset men ändå hade jag varit kvar. Ryan, Chaz och Nicki hade blivit tvingade att åka hem och vila men de besöker Lina varje dag.
”Justin det räcker nu, förstår du inte att jag är rädd om dig?” sa hon med skakig röst.
Jag bröt min blick från Lina och fick genast skuldkänslor när jag såg att mamma hade tårar i ögonen. Jag fick min egen mamma att gråta på grund av att en idiotisk anledning.
”Förlåt. Men jag är bara rädd om henne, jag ska gå och köpa nånting och äta.” sa jag och gick fram för att krama om henne.
”Behövs inte, har redan gjort det.” hon sträckte fram handen där hon höll i en macka från subway och en vattenflaska. När jag såg mackan kände jag verkligen hur hungrig jag var.
”Ska vi gå och sätta oss utanför för man får inte ha mat här inne, vad jag förstod?” frågade hon.
Jag kollade bak på Lina som inte hade rört en enda fena och vände huvudet mot mamma igen och nickade. Hon öppnade dörren och jag gick ut efter henne. Vi gick till kafeterian och satte oss vid ett bord där jag högg in på mackan. Det var kyckling, min favorit.
När jag hade druckit det sista klunket av mitt vatten ville jag bara lägga mig och sova.
”Är du trött gubben?” frågade mamma som satt med händerna under hakan och kollade på mig.
Jag nickade, men jag kunde inte lämna Lina.
”Men du kan inte lämna Lina, eller?”
”Du läser mina tankar.” sa jag och skrattade ett glädjelöst skratt.
Hon log mot mig.
”Ska du åka hem och vila och så ringer jag direkt det händer nånting?”
”Lovar du?” frågade jag.
Nu var det hennes tur att nicka. Jag reste mig och tog upp mobilen och ringde Kenny.

”Se till att få nån sömn nu.” sa Kenny när han hade släppt av mig vid mitt hus.
Det hade varit fullt med paparazzi utanför sjukhuset som hade följ efter våran bil men Kenny hade tagit en lång omväg så att de tappade bort oss.
”Det ska jag göra.” sa jag och gick ut ur bilen.
Jag öppnade ytterdörren och hittade Ryan, Chaz och Nicki ligga på soffan och stirra rakt fram. När de hörde ljudet från dörren kollade de upp och sprang fram till mig för att dra in mig i en kram. Jag kramade tillbaka och tårarna som jag hade hållit inne rann för fullt.
”Jag går och lägger mig.” sa ja och gick upp till mitt sovrum och la mig i sängen. Jag somnade innan jag hade hunnit att lägga ner huvudet på kudden.
Jag vaknade av att min mobil ringde. Jag slängde mig över den.
”Gubben hon har vaknat.” hörde jag mammas röst säga.
Jag sa snabbt att jag kommer innan jag la på och skyndade mig ner för trappan.
”Hon har vaknat!” skrek jag så att killarna och Nicki som satt och halvsov i soffan hoppade till. Jag skrattade till. Ett äkta skratt sen jag kom ut från sjukhuset.
De slängde på sig skorna innan vi hoppade in i bilen och jag körde till sjukhuset.

Vi kom till väntsalen där mamma, Maria och Jake stod.
”Kan vi gå in?” frågade jag.
”Snart, de ska ta några prover på henne först.” sa Maria och log mot mig.



Den stickade känslan från nålen gjorde ont.  Jag har aldrig gillat sjukhus. De vita väggarna, den äckliga lukten och sängarna.
”Då var det klart, du kommer nog bli utskriven imorgon.” sa sköterskan som hade tagit blodproven på mig.
Jag nickade. Jag försökte få mig en blund när hon hade gått ut men det funkade inte eftersom dörren slogs upp igen. Jag hann inte ens reagera innan jag kände Justins väldoftande lukt. Jag kramade honom tillbaka.
”Lämna mig aldrig igen.” viskade han.
”Jag lovar.”
Nicki kom fram och kramade om mig när Justin hade släppt mig. Jag torkade bort hennes tårar så gott som det gick.
”Gumman gråt inte, jag lever.” sa jag lugnande.
Ryan och Chaz kramade också om mig.
Alla hade gått ut efter många om och men, bara jag och Justin var kvar.
”Jag har saknat att se dina bruna ögon tindra.” sa han och log mot mig.
Jag rodnade och vände bort huvudet. Men det tillät han inte utan han höjde handen till min kind och vände mitt ansikte mot hans igen.
”Vet fansen om att vi lever?” frågade jag och skrattade.
”Nej, jag har inte varit inne på twitter nånting under de senaste dagarna. Kanske det är dags nu.”
Jag nickade och han tog upp mobilen.
Både min och Justins fans hade skrivit en massa gulliga saker.
Justin uppdaterade sin twitter och skrev ” Thank you for your support. Me and @LinaSmith is back on track again! #BELIEVE ”
Han la ner mobilen igen och kollade med en genomträngande blick på mig. Jag höjde handen och smekte hans kind. Han böjde ner huvudet sakta och tryckte sina mjuka läppar mot mina.

---

 

Tråkigt kapitel men jag behövde ett mellankapitel. 
Hoppas ni inte hatar mig nu.
Kommentera. ♥

Previously:
Jag hörde att det var personer som satt i rummet jag befann mig i som snyftade. Jag hörde även ett maskin som pep. Sen kom jag på vad som hade hänt. Mår Lina bra? Levde hon? ”Vart befinner jag mig?” Jag började bli orolig och maskinens pep blev högre och fortare. Vad händer?

Maskinen som hade koll på hur Justins hjärta slog blev hysterisk. Doktorer och sköterskor kom inspringandes in till rummet. De skrek nånting till varandra men jag kunde inte utskilja orden. En doktor kom fram till oss och puttade ut oss och följde med oss till väntsalen. Han sa det värsta man kan höra nu.
”Vi måste försöka väcka honom annars finns det en chans att han…” han stoppade sig själv
”Att han vadå?” frågade Chaz oroligt.
”…dör."

---

”VAD FAN RY!”
Jag skrattade ihjäl mig. Justin hade nyss förlorat för tredje gången mot mig i FIFA. Stoltheten var på topp just nu.
”Jag är bäst.” skrek jag.
Justins slängde x-box kontrollen ifrån sig och lutade sig bakåt i soffan och tjurade, vilket fick mig att skratta ännu mer.
”Ey guys, nån som vill ha pizza?” Chaz kom in i vardagsrummet med två pizzakartonger.
Jag och Justin, som hade glömt bort att tjura skrek ja i mun på varandra.
Chaz kom och la pizzakartongerna på bordet innan han själv satte sig på en fåtölj.
”Vad skulle ni göra om man fick reda på att jag var på gränsen att dö?” frågade Justin när han tagit en bit av hawaiipizzan.
Jag blev helt stum. Chaz började hosta som en galning så jag tror han satte pizzan i halsen.
”Varför frågar du nått sånt?” frågade jag.
Han ryckte på axlarna. Varken jag eller Chaz svarade.

Jag skakade på huvudet och kom tillbaka till verkligheten. Nånting som en gång var ett minne blev verklighet. Ja, vad skulle jag göra? Doktorn som nyss hade berättat den dåliga nyheten om Justin stod framför mig och kollade oroligt mot mig. Jag kände ingenting. Smärta, sorg, glädje, förvåning…ingenting. Jag var i chock.
”Varför står du här ute då? Gå och hjälp dom!” skrek Chaz.
”Tyvärr kan jag inte det.”

Sju timmar hade gått och vi satt fortfarande i väntsalen. Vi hade fått reda Lina låg i koma. Justin hade fått någon slags anfall och man kunde säga att han också låg i koma men läget var stabilt hade doktorn sagt. Jag och Chaz hade totalt brutit ihop medan Nicki bara satt och kollade rakt fram. Hon visade inga känslor och hon grät inte. Hennes tårkanaler såg helt torra ut och ögonen var helt rödsprängda. Jag kom och tänka på Justin och Linas föräldrar. Dom visste ingenting. Jag tog upp mobilen och ringde först Pattie. Ringsignalerna gick fram och när jag hade tänk att lägga på svarade hon.
”Pattie.”
”Hej, det är Ryan.” sa jag med skakig röst.
”Ryan? Vad har hänt?” jag tog ett djupt andetag och tårarna vällde upp igen.
Jag berättade hela historien och hon sa att hon skulle ringa Linas föräldrar och komma hit så fort som möjligt.
Jag la tillbaka mobilen i fickan och begravde huvudet i händerna. Det kan nog inte bli värre nu.
20 minuter senare hörde jag steg och jag kollade upp. Maria, Jake och Pattie kom fram och kramade om oss allihop. Jake gick fram till en doktor för att få reda på en mer detaljerad beskrivning om vad som hade hänt eftersom varken jag, Chaz eller Nicki kunde prata utan att börja gråta. Maria och Pattie hade börjat gråta och tårarna rann längst deras kinder när de fick reda på det doktorn hade berättat, även Jake hade släppt några tårar.
”Ryan?” sa en doktor.
Jag ställde mig upp.
”Jag har goda nyheter.”
Jag nickade. Tvingade mig själv att inte känna för mycket hopp.
”Om ni vill så kan ni hälsa på Justin, han har precis vaknat men han är väldigt sliten så han kan somna när som helst.” sa han och log.
 Nicki hoppade upp i Chaz famn och Pattie kramade om Maria och Jake.
”Lina då?” frågade jag.
Hans leende försvann och detsamma med mitt hopp.
”Tyvärr.” sa han.
Vi nickade. Vi fick gå in tre stycken i taget så Pattie, Jake och Maria fick gå in först. Om vi skulle ha gått in så skulle vi nog ha suttit där ett bra tag så det var bättre att låta de vuxna gå in. De kom ut efter nästan 15 minuter. Vi sprang nästan till hans rum. Där låg han och såg allmänt sliten ut precis som doktorn sa.

Ryan, Chaz och Nicki stod vi dörren och man såg på lång väg att de alla hade gråtit floder. Vad hade egentligen hänt? Jag hade minnesluckor och jag fick huvudvärk om jag försökte minnas.
Nicki kom fram först och gav mig en kram som jag försökte besvara men det gick inte vidare. Ryan och Chaz slängde sig nästan över mig.
”Vad hände? Jag kommer bara ihåg att jag såg två gestalter i parken, inget mer.” frågade jag när de hade satt sig på stolarna som var här inne.
Chaz svalde.
”Du sprang fram till dom och där hittade vi Lina medvetslös på marken helt blodig.” Han tog ett djupt andetag och Ryan fortsatte åt honom.
”Du svimmade och vi ringde ambulansen, sen så fick du nån slags anfall efter nån timme på sjukhuset så det var nästan som om du låg i koma efteråt.”
”Lina?” frågade jag med en skakig röst.
”Läget är stabilt och hon ligger i koma.”
Jag svalde och vände upp blicken mot taket.
Hon måste vakna.

---

Lyckade jag lura nån i början? =P
Kommentera babes! ♥

Previously:
Jag och Nicki satt på stranden och solade. Killarna skulle hem till Justin och köra tv-spel eller nånting. Varken jag och Nicki hade lust med det så vi avböjde när de frågade.
"Han såg snygg ut." sa Nicki och nickade mot en solbränd kille med brunt hår.
Jag visst inte vem det var eftersom han hade ryggen mot oss. Men han verkade bekant.
"Damn It." sa jag och vi skrattade.
Killen kollade på oss och andan fastnade i halsen.

---

Dagen innan Nicki och killarna skulle komma så fick jag ett sms efter att jag hade släppt av Justin hemma hos honom.

”Jag tror vi behöver ringa vakter.” sa Justin.
Jag slängde en blick ut och nickade.
Han ringde Kenny medans jag ringde Jacob som är min livvakt . När de kom gick vi ut och båda skrev autografer till fansen.
”Vi syns imorgon.” sa jag när vi var utanför hans hus.
Han nickade och kramade och pussade mig på kinden. Jag log mot honom och han gick ut ur bilen och jag åkte bort från Justins hus. Mobilen pep till och jag blev som vanligt väldigt nyfiken på vem det var så jag parkerade bilen och tog upp den.
”Du kommer inte så lätt undan. Möt mig vid den gamla lekparken den 17 April klockan 18.00.”

”Ska vi ta och gå hem?” frågade jag Nicki med spänd röst.
Min humörsvängning förvånade henne men hon nickade i alla fall. Vi ställde oss upp och satte på oss kläderna och sen vek vi handdukarna som vad hade suttit på och la dom i våran strandväska. Nicki fick nästan springa efter mig för att hinna med. Paparazzierna stod runt oss så det var inte direkt lätt att ta sig fram.
”Lina!”
Rösten som tillhörde honom gjorde blixtarna värre.
Jag snabbade bara på stegen.
”Lina den där killen ropar på dig.” sa Nicki andfådd.
”Nej det gör han inte, skynda dig in i bilen.” väste jag.
Hon visste att hon inte skulle leka med mig när jag hade humörsvängningar så hon hoppade in i bilen. Jag la allt väskan i baksätet och hoppade in vid ratten. Jag tryckte gasen i botten.
”Lugna dig, vad fan hände?”
Jag släppte trycket på gasen men svarade henne inte. Jag åkte till Justins hus.
Grindarna vid Justins hus verkade ta längre tid än vanligt att öppna sig och jag hade verkligen inte tålamod. Jag körde upp till Justins garage och parkerade bilen där. Jag och Nicki hoppade ur bilen och gick och ringde på dörren.
”Hej!” ropade Justin när han öppnade dörren.
Nicki hälsade medan jag bara nickade. Han flyttade sig så vi kom in.
”Ni skulle spela Tv-spel inte bombadera stället.” sa Nicki anklagande.
Hela rummet var fullt med drickor, godis, glas, skålar och chips.
Om jag inte varit så rädd och arg så skulle jag flinat. Vi satte oss på sofforna och kollade på när killarna körde nån hockeyspel. Efter ett tag så började Nicki också bli väldigt engagerad så jag smög upp för soffan och gick till övervåningen. Som tur märkte de inte nånting.

Jag märkte att Lina reste sig och gick till övervåningen men jag gjorde ingen ansats att följa efter henne. Men jag blev väldigt förvånad men även rädd att hon efter två timme fortfarande inte kommit ner.
”Vart är Lina?” min fråga var mest syftad på Nicki eftersom att hon hängde med henne mest.
”Jag vet inte.” hon kollade sig runt. Jag suckade men nickade.
”Hon har säkert somnat på övervåningen eller nånting Justin, du behöver inte vara orolig.”
Jag nickade bara.
”Jag ska på toa.” ljög jag.



Alla sa ett okej innan de fortsatte att prata.
Jag gick uppför trappan. Inte ett skymt av Lina. Jag fick gåshud på armarna och det var då jag insåg att det var väldigt kallt i rummet. Jag kollade åt vänster och fönstret där var öppet. Jag gick fram och stängde den innan jag fortsatte jakten på Lina.
Jag skymtade nånting svart på skrivbordet, när jag kom närmare så såg jag att det var hennes mobil. Jag rynkade pannan. Hon har alltid mobilen med sig och det är även extra viktigt nu när hon är känd. Okej nu blev jag orolig, vart är hon?Sen kom tanken om det öppna fönstret fram. Hon måste ha hoppat ut från den.
Jag sprang ner igen. Nicki, Ryan och Chaz kollade oroligt mot mig.
”Vad har hänt bro?”
”Lina är borta och hennes mobil är kvar.”
”Hon kanske bara är ute på en prome..-”
Jag avbröt honom.
”Hur fan kan hon vara på en promenad om hon hoppade ut ur fönstret?!” jag var verkligen på gränsen till ett utbrott för att de ibland kan vara så dumma. Min bättre sida försökte intyga mig att de inte vet nånting medan min dåliga sida vill dra till dom.
”Lugn bro, vi går och letar efter henne.”
Alla tre skyndade sig upp för att byta kläder och jag försökte lugna mig själv men det ville bara inte funka. När de kom tillbaka kändes det som om jag suttit där i fem timmar men egentligen kanske det hade gått tio minuter.
Jag skyndade mig fram till dörren för att dra på mina supra och de andra följde mitt exempel.

Smärtan i min arm ville inte ge sig. Jag kollade ner på den och såg att en stor pöl av blod var bildat runt den. Jag skrek och sparkade för att komma lös men greppet han hade om mitt ben var stenhård.
”Släpp mig!” skrek jag för full hals.
Han svarade inte utan jag kände en hemsk smärta i huvudet och samma vätska som rann från min arm började rinna från huvudet nu också. Ett öronbedövande skrik lämnade min strupe. Men han tog en fast grepp om min hals och verkligheten började försvinna.

---

De där trodde ni inte skulle hända? =P
Har ni nån aning om vem det kan vara?
Kommentera.

Previously:
”Jag tror vi behöver ringa vakter.” sa jag till henne.
Hon slängde en blick ut och nickade.
Jag ringde Kenny medans hon ringde en kille som hette Jacob tror jag. När de kom gick vi ut och båda skrev autografer till fansen.

”Vi syns imorgon.” sa hon när vi var utanför mitt hus.
Jag nickade och kramade om henne och pussade henne på kinden. Hon log mot mig och jag gick ut ur bilen och såg hennes bil försvinna.

---

”Är ni redo att gå ut?” frågade Kenny när han hade parkerat bilen utanför ingången.
Jag förstod att ha syftade på alla paparazzi och fansen.
Vi nickade som svar på Kennys fråga så han gick ut ur bilen. Jag satte på mig ett par svarta solglasögon för att inte bli bländad av blixtarna från kamerorna och gick sedan ut efter Justin. Det ser säkert jätte dumt ut med glasögon inomhus men jag vill helst ha kvar min syn. Det var väldigt varmt idag så jag hade på mig ett par jeansshorts och en tunn skjorta som jag hade vikt upp ärmarna på och stoppat in i shortsen. Det var tur att vi hade flera vakter med oss för människorna verkade vara extra vilda idag. Dom knuffades hela tiden och paparazzin ställde en massa frågor om jag och Justin var ihop. Om jag ska vara ärlig så vet jag inte själv svaret. Vi struntade i deras frågor och försökte skriva autografer och ta kort med så många fans som möjligt.
De flesta dagarna känns det vanligt att skriva autografer på grund av att jag har blivit van vid det men andra dagar kan jag verkligen inte tro att de vill ha min autograf.

Jag skulle gärna ha stått där och skrivit autografer och ta bilder hela livet men jag längtade verkligen efter att träffa Ryan och Chaz. Jag sneglade på Lina fast jag antar att jag inte gjorde det så diskret som jag trodde för blixtarna blev mer och skriket blev högre. Ögonen började göra ont på grund av blixtarna och jag ångrade att jag inte hade satt på mig solglasögon som Lina hade gjort. Tillslut fick vakterna putta bort människorna ganska hårt för att de skulle flytta på sig. Jag älskar verkligen mina fans men de kan vara lite överdrivna ibland. Vi skyndade oss till gate 4 för att möta killarna och Nicki. Undrar varför Jenny inte var med? Får ta och fråga sen.
”Gud vad jag har saknat dig. Glöm aldrig bort mig igen!” skrek Nicki när vi kom fram till dom och slängde sig i armarna på Lina. Tårarna började rinna från hennes kinder.
Jag antar att hon överdrev det där med att Lina har glömt bort henne för vad jag har hört så har de ringt varandra minst en gång per dag.
”Hej buddy!” sa Ryan och Chaz
De var mer vana än Nicki att vara borta från sin vän så de var lugna.
”Hej.” sa jag och gjorde handslag med båda två. Vi vände oss mot tjejerna och såg att Nicki hade lugnat ner sig så jag gick fram för att hälsa på henne. Vi kramade om varandra medan Lina gick och slängde sig i famnen på killarna. Jag kunde inte stoppa avundsjukan som bubblade inom mig men jag försökte gång på gång att förklara för mig själv att de hade inte träffats på ett tag.
Kramkalaset var äntligen klart och vi följde med vakterna för att gå ut bakvägen. Det gick mycket smidigare nu. Varför tog vi inte denna väg förut? När vi kom ut så kom Kenny emot oss och gjorde en handslag med Ryan och Chaz.
”Så du måste vara Nicki?” frågade han.
”Japp det är jag.” sa Nicki och Kenny drog in henne i en kram.
Hon blev förvånad men kramade om honom tillbaka.
”Så vart ska vi?” frågade Kenny när alla satt i bilen och hade bälten på sig.
”Vi kan åka hem till mig så Nicki kan lämna väskan och sen till Justin för att Ryan och Chaz ska göra samma sek och sen vet jag inte.” sa Lina och log.
Kenny nickade på styrde bilen mot motorvägen.

Jag och Nicki satt på stranden och solade. Killarna skulle hem till Justin och köra tv-spel eller nånting. Varken jag och Nicki hade lust med det så vi avböjde när de frågade.
"Han såg snygg ut." sa Nicki och nickade mot en solbränd kille med brunt hår.
Jag visst inte vem det var eftersom han hade ryggen mot oss. Men han verkade bekant.
"Damn It." sa jag och vi skrattade.
Killen kollade på oss och andan fastnade i halsen.

---

Kapitlet skulle egentligen bli längre men jag måste träna på min SO läxa -.-
Vem tror ni det är?
Kommentera.

Previously:
”Jag låter er prata själva!” viskade mamma och fortsatte till bilen.
Jag suckade med stod kvar på min plats tills Justin kom fram till mig. Han var tvungen att dra upp byxorna på grund av att de halade ner när han sprang. Jag skulle ha börjat skratta om jag inte varit arg på honom.
”Snälla ge mig en chans till och jag lovar att förbättra mig.”
”Glöm det Justin, två chanser räcker gott och väl.” sa jag och vände ryggen mot honom. Jag var på väg att gå ut när han drog i min arm och vände mig mot honom. 
Han tryckte sina läppar mot mina i en passionsfylld kyss.

---

Mina händer höjdes automatiskt till hans nacke. Alla bekymmer verkade som bortblåsta. Han lutade sin panna mot min och kollade djupt i mina ögon.
”Snälla en chans till.” bedjande han.
”Vi kan vara…vänner.” sa jag.
”Antar att det är bättre än inget. Jag ska få dig att lita på mig även om det är det sista jag gör.”
Jag log bara mot honom.
”Vi hörs senare, mamma väntar säkert.”
Han kramade om mig och sa ett tyst hejdå innan jag vände mig om och gick ut.
Jag undrar om det var så smart drag av Justin att kyssa mig i public. Man vet aldrig vad skvallersidorna hittar på för rubrik nästa dag.

Nio månader senare (Torsdag 15 April)

”Kan du ta om de sista från refrängen?” frågade Dan.
Det hade gått nio månader nu sen jag sa till Justin att vi kan vara vänner, vi är väl direkt inte ”vänner” eftersom vi ibland kysser varandra eller så men vi är inte tillsammans. Vi har inte setts på ungefär 2 dagar eftersom båda hade mycket att göra men efter en rep till i studion imorgon så har jag ledig i ungefär 2 veckor så då ska Nicki, Ryan och Chaz komma och hälsa på. Jag har verkligen kommit igång med sången och har hunnit väldigt mycket på så kort tid.
Jag nickade mot Dan och musiken hördes hörlurarna jag hade på mig.

I feel free, I feel freedom why the mad
You should see them, burning up
Cause it's crazy in here crazy in here crazy in here

”Super.” sa Dan och log mot mig.
Jag gick ut och tog flaskan som stod på bordet. Vi började lyssna på hela låten och det lät verkligen bra.
”Intervjun är klockan 16.00 idag så du har ungefär 1 timme att äta och bli fixad. Så jag råder dig att inte slappa.” sa han och skrattade.
”Självklart.” sa jag och stämde in i skrattet.
Väl ute ur Dans studio så mötte jag Julia min stylist.
”Där är du.” sa hon och drog mig till ett rum.
”Me..-”
”Jag har redan fixat en smörgås åt dig så du kan äta medan jag fixar ditt hår. Den ligger på bordet vid spegeln.”
Jag log stort mot henne. Jag gick lydigt och satte mig på stolen som var inne på rummet och tog upp smörgåsen från borden. Kyckling och grönsaker. Min favorit.
”LINA!” jag vände mig om och såg mina bakgrundsdansare komma in. Alexia, Leah och Nelly.
”Hej på er med!” sa jag och skrattade.
Julia släppte mitt hår för några minuter så jag kunde krama om dom.
Jag gick och satt mig på stolen igen och Julia började hålla på med håret igen.




”Våran gäst idag är ingen mindre än Lina Smith.”
Det kändes skönt när jag hörde jublet. Jag hade äntligen hittat mitt rätta plats på jorden. Jag gick ut till Ellen med ett leende på läpparna.
”Hej Lina.” sa Ellen när jublet hade lugnat ner sig.
”Hej Ellen.”
”Hur känns det att vara så ny på allt detta men ändå ha många fans?” frågade hon.
”Det känns helt underbart att många accepterar mig för den jag är och sakerna jag gör.” sa jag leendes.
”Kan inte du berätta hur allt gick till?”
”Jo det kan jag väl. Jag hade verkligen stora drömmar och jag måste väl tacka min familj som hjälpte mig, speciellt min mamma. Utan henne hade nog ingenting hänt. Men i alla fall så åkte jag med henne till en kille som heter Dan och som bland annat min manager nu…” jag fick ta en paus på grund av jublet. ”…Och han tyckte verkligen om mig så då började vi arbeta och nu sitter jag här.” sa jag med ett brett leende.
”Du måste verkligen ha tur.”
”Jag tror inte att det handlar om tur utan att det man vill göra verkligen sitter i själen och att man är villig att göra vad som helst för det.”
”Väldigt kloka ord av en 17 årig.” sa Ellen och skrattade.
Publiken stämde in och även jag.
”Har du nått nytt på g nu då?”
”Inget förutom Freedom.”
Publiken började jubla igen.
Ellen nickade glatt.
”Tyvärr så är våran tid slut men glöm inte bort att köpa Freedom på Itunes, den kommer ut på måndag! Vi är tillbaka efter reklamen!” sa Ellen till publiken och de började klappa och jubla.
Jag reste mig från stolen och gick backstage.
”Du skötte dig alldeles utmärkt. Är du redo för lite ledighet nu då?” sa Dan och kramade om mig.
”Absolut.”

När jag kom hem så kom hela familjen fram och sa hur bra de tyckte Ellenshowen var. Jag tackade och gick till mitt rum för att byta om till skönare kläder och sen gå ner och slappa vid TV:n med resten av familjen.

Jag vaknade av alarmet på morgon. Jag stänge sömndrucket av den och reste mig för att gå till badrummet och vidare till duschen. Tidiga morgnar och sena kvällar är inte roligt men som jag sa till Ellen så måste man vara villig att göra vad som helst, och de gör jag verkligen för sången.
Anledningen till att jag vaknar såhär tidigt är för skolan, jag har en privatlärare. Mrs. Barkley.
När jag stängde av duschen hörde jag mobilen ringa så jag virade handduken runt mig och sprang ut. Vattnet från mitt hår droppade ner på golvet.
”Hallå?”
”Har du sprungit en maraton?” frågade Justin från andra sidan.
”Ja från badrummet till telefonen. Men vad vill du?” Jag skrattade.
Han skrattade också.
”Min lärare är sjuk så Scooter undrar om jag kan gå med dig?” hans svar övergick till en fråga.
”Jag ringer och frågar så skickar jag sms till dig.”
”Sure.”
Vi sa hejdå och jag skyndade mig att ringa och fråga Mrs. Barkley. Hon tyckte det var helt okej så jag skrev ett sms om plats och tid. Sen gick jag och bytte kläder. Det fick bli en klänning som hade en grön kjol och en svart topp, till det tog jag ett par svarta sandaler. Jag sminkade mig en snabbis också. Hela familjen sov eftersom det var sommarlov så nu var det bara jag som jobbade. Jag hade god tid på mig så jag stekte pannkakor som jag sedan åt tillsammans med jordgubbar. Jag gick tyst till ytterdörren och ut genom huset till min bil.

Matte är verkligen kul när man har lust med det vilket jag hade idag medan Justin klagade hela tiden om hur svårt det var. Tur att Mrs. Barkley har humör annars skulle hon bli arg för länge sen. Två timmar tog slut fortare än förväntad.
”Vad ska du göra nu?” frågade Justin när vi var på väg ut.
”Studion. Själv då?”
”Har fått ledigt, kan inte jag följa med?”
”Såklart.”
Ha hade åkt hit med Scooter så vi åkte tillsammans i min bil. Det var jobbigt att ta sig förbi paparazzierna men det flyttade sig efter några tutande från min sida.

”Nämen se vem som är här.” sa Dan när jag och Justin gick in.
Han kramade om mig och gjorde nån handslag med Justin.
”Ska vi börja direkt?” frågade han.
Jag nickade och gick in till rummet och tog på mig hörlurarna.

 

Previously:
Efter en stunds pratande kände jag verkligen hur hungrig jag var så jag och Nicki la på och jag skyndade mig till köket där jag åt två smörgåsar och drack ett glas vatten innan jag gick och satte mig i vardagsrummet. Pappa frågade inget så jag antar mamma hade berättat för honom.
”Mamma kan du sjukanmäla mig imorgon?” frågade jag.
”Självklart gumman, jag hoppas du blir bättre.” hon tittade lidande på mig.
Jag vände blicken mot TV:n igen.
Äntligen blev klockan så mycket så jag kunde gå och lägga mig.

---

Igår när jag kom hem från parken gick jag raka vägen till sängen och grät mig själv söms. Jag vill varken se eller prata med nån. Om jag inte hade gått till parken så skulle säkert jag och Lina fortfarande ha nånting på g och vi skulle må bra. Hon varken svarade på mina sms eller samtal. Om jag skulle besöka henne så skulle hon inte släppa in mig. Jag har aldrig varit aggressiv av mig men just nu ville jag verkligen döda David för att han tog med henne till parken, men det var inte bara hans fel utan Selenas också.
”Justin vill du följa med till Marie?” mamma gick raka vägen in till mitt rum utan att knacka eller nånting. Jag suckade bara.
”Lina kommer vara där, och hon vill inte se mig.”
”Ni behöver verkligen reda ut era problem.” sa mamma.
”Ja det måste vi men inte idag.”
Hon suckade
”Jag åker om ungefär 10 minuter.” sa hon och gick ut.
Snarare efter 5 minuter hörde jag ytterdörren öppnas och stängas. Jag kollade ut ur mitt fönster och såg mammas bil åka ner från uppfarten. Jaha, vad ska man göra nu då?

Jag låg i sängen och kollade på TV när jag hörde Patties röst nere i vardagsrummet. Jag svalde och bad till gud att han inte skulle vara med. Jag gick sakta ner för trappan och förberedde mig för det värsta. Men jag såg inte en skymt av honom utan bara Pattie som stod och pratade med mamma.
”Hej gumman, hur mår du?” sa Pattie och kollade lidande på mig.
Jag suckade, det räcker väl med att bara jag tycker synd om mig själv. Alla andra behöver inte bry sig om det.
”Hej Pattie. Jag mår väl sådär, själv då?”
”Bara bra.” sa hon och log.
Jag nickade och gick vidare till köket för att dricka vatten. Jag skulle precis gå upp för trappan när mamma ropade på mig. Jag gick till vardagsrummet där de satt.
”Jag hoppas du inte glömt att du ska sjunga för Dan imorgon. Orkar du med det eller ska jag fråga om vi kan flytta fram det?”
Jag skakade på huvudet och blev genast på bra humör när hon sa det.
Dagen gick fortare än förväntad och det var dags att sova, men det var inte lätt. Minnena av Justin och Selena kom fram och jag grät mig själv till söms ännu en natt.

Nästa morgon när jag vaknade gick jag raka vägen till badrummet, klockan var runt 10 och vi skulle åka klockan 14.00. När jag såg mig själv i spegeln så var mina ögon röda och jag hade mörka ringar under dom. Jag fick väl använda extra mycket smink för att se pigg ut. Jag tog en dusch, mina kinder kändes så stela efter allt gråtande igår kväll. Men om allt skulle gå bra idag så skulle jag må bättre imorgon.

Jag kände hur nervös jag var när vi höll på att åka till Dans studio. Mamma märkte det så hon la en betryggande arm runt mina axlar.
Väl framme gick vi till entredörren där det stod en man med en svart kostym med papper i handen.
”Namn.” sa han uttrycktslös.
”Marie Smith”
Han kollade på pappren, när han hittade namnet släppte han in oss. Vi gick igenom en lång korridor med bilder på alla olika artister, från Beyonce till Willow Smith. Men mellan alla de där bilderna så var det en bild som fångade mitt intressen direkt. Justin Bieber.
Vi gick igenom korridoren tills vi kom fram till en dörr där det stod Dan på. Mamma knckade på och en kille i 30 årsåldern öppnade dörren.
Ingen tid för paus här, utan jag fick gå in till rummet där det fanns en mikrofon och ett par hörlurar hängde på den. Jag satte på mig hörlurarna och Dan tryckte på en knapp så att jag kunde höra honom.
”Hör du mig bra?” frågade han och jag nickade.
”Okej, vad vill du köra för låt?”
Jag hade redan funderat på det så jag sa "Va va voom" med Nicki Minaj utan att tveka. Om det var nånting jag var bra på så var det att rappa. Han nickade och satte på musiken. Jag stängde ögonen för att kunna koncentrera mig bättre och började sjunga.

If you want it, I'm gonna be
Va Va Voom Voom
It you got it, you got it
You got that boom boom

If you want it, I'm gonna be
Va Va Voom Voom
It you got it, you got it
You got that boom boom

Jag pustade ut och öppnade ögonen när jag tagit den sista tonen. Jag hängde tillbaka hörlurarna och gick ut. Dan kollade på mig med ett uttrycklöst ansikte. Jag höll andan tills han sprack upp i ett leende.
”Du har verkligen talang, och jag skulle verkligen skriva på alla papper och signa dig redan nu men...”
Nej nej, inga men. Jag höll andan ännu en gång.
”…jag har ingen penna.”
”Du skojar?!” skrek jag rakt ut och spärrade upp mina ögon.
Han skakade bara på huvudet och jag slängde mig i famnen på mamma. Hon kramade om mig hårt tillbaka.
Mamma och Dan började prata om hur jag ska göra med manager och sånt, jag reste mig efter ett tag för att kunna gå och dricka vatten. Några meter från rummet jag var stod det en bord med tillbringare och glas på. Så jag gick dit. Jag var helt uppspelt för att kunna stå still så jag stod där och stampade med foten medan jag drack mitt vatten. Det såg säkert väldigt komiskt ut.
”Lina?”
Snälla säg att jag bara drömde den där rösten. Jag vände mig om och såg Justin. Jag skulle precis vända mig om och gå till rummet när Justin tog tag i min arm så jag inte kunde röra mig ut fläcken.
”Vad gör du här?” frågade han.
”Jag sjöng.” suckade jag och undrade vart detta skulle leda.
Han nickade och det blev en besvärlig tystnad, och hans grepp om min arm gjorde ont.
”Kan du släppa mig?” frågade jag irriterad.
”Förlåt mig Lina, jag är så ledsen för allt.” sa han med tjock röst och var på väg att dra in mig i en kram.
”Glöm det Justin. Jag vill inte veta av dina ursäkter.” sa jag argt och puttade bort honom
”Lina jag gillar verkligen dig.”
”Nej det gör du inte.”
”Varför tror du mig inte?”
”För om du skulle gilla mig, skulle du inte glömma bort mig och du skulle framför allt inte kyssa sla..Selena.” Jag höll på att säga slampa men jag borde väl sköta mig eftersom jag inte direkt är vart som helst.
Jag hörde mammas röst när hon ropade mig så jag skyndade mig till henne.
”Vart har du varit?” frågade hon.
”Jag drack vatten.”
Hon nickade men var fortfarande misstänksam. Vi började gå ner till bilen.
”Hur blev det med managern?”
Hon sprack upp i ett leende. ”Dan gillade dig verkligen så han bestämde sig för att ta den rollen själv.”
”DU MÅSTE SKOJA?!” skrek jag började hoppa runt till mamma hyschade mig.
Då såg jag alla blickar jag hade på mig. Jag började rodna och kollade ner i marken.
”Lina!” Justins röst hördes bakom mig och när jag vände mig om såg jag honom springa mot mig.
”Jag låter er prata själva!” viskade mamma och fortsatte till bilen.
Jag suckade med stod kvar på min plats tills Justin kom fram till mig. Han var tvungen att dra upp byxorna på grund av att de halade ner när han sprang. Jag skulle ha börjat skratta om jag inte varit arg på honom.
”Snälla ge mig en chans till och jag lovar att förbättra mig.”
”Glöm det Justin, två chanser räcker gott och väl.” sa jag och vände ryggen mot honom. Jag var på väg att gå ut när han drog i min arm och vände mig mot honom.
Han tryckte sina läppar mot mina i en passionsfylld kyss.

---

Hur tror ni hon kommer reagera?
Kommentera.

Hur tror ni det kommer gå för dem? :)
Kommentera.

Update: Jag fick en fråga av en tjej som undrade om jag kunde ha en kapitelbomb nån dag, alltså om jag typ kunde lägga ut fem kapitel på en dag. Självklart kan jag det men jag vill helst ha flera läsare så jag kan få några kommentarer. Vad ni tycker betyder verkligen mycket. Så om du också vill ha en kapitelbomb så kanske du kan hjälpa till att reklamera bloggen. =)

Previously:
”Gör det fortfarande o..-?”
Han tryckte sina läppar mot mina. Jag kunde verkligen inte göra något annat än att kyssa honom tillbaka. Hans mjuka läppar masserade mina och kyssen övergick snabbt till hångel.
Vi fick avsluta våran mysstund eftersom båda behövde hämta andan.
”Jag har alltid velat göra det där.” sa han efter ett tag.
”Jag med.” sa jag och kysste honom på munnen.
”God natt shawty.” sa han.
”God natt Justin.” sa jag och la mig på hans bröstkorg.

---

Nästa morgon vaknade jag av solen strålar. Jag kollade till höger och såg att Justin låg där och sov. Jag kollade på honom, han såg verkligen söt ut. Jag gick försiktigt upp ur sängen för att hämta en handduk och gå till badrummet. Jag la även fram en handduk till Justin så han slapp fråga om det sen. Väl inne i badrummet så tog jag av mig kläderna och gick in i duschen. Jag kände mig så äcklig sen David rörde mig sist. Jag tvättade både håret och kroppen noga. När jag var klar torkade jag mig och smörjde in kroppen med Body lotion. När jag kom ut såg jag att Justin fortfarande sov så jag stod och kollade på honom.
”Varför stirrar du?” mumlade han och jag hoppade till.
”Du ser så söt ut.”
Han vände sig mot mig och stirrade på min kropp, då kom jag på att jag fortfarande har handduken runt mig. Jag rodnade till och skyndade mig till min WIC för att sätta på mig ett par mjukisbyxor och en knallrosa linne.
När jag kom ut igen gick jag till sängen där jag satte mig och smekte Justin över armen.
”God morgon.” sa han och kollade på mig.
”God morgon, sovit gott?”
”Sover alltid bra när du finns i närheten.”
Jag rodnade men vände inte bort ansiktet.
”Notera att detta var första gången.” sa jag.
Helt plötsligt drog han mig över sig och tryckte sina läppar mot mina. Jag var inte sen med att besvara kyssen. Handduken som jag hade som en turban på huvudet ramlade ner och vattendropparna rann ner på Justin.
Han skrek till och hoppade upp ur sängen, jag vek mig av skratt i sängen.
”Du kommer ångra att du skrattade åt mig.” sa han och hämtade handduken jag hade lagt fram och gick in till duschen.
Han kom ut  10 minuter senare med handuken runt höften. Min blick fastnade på hans mage. Damn, killen kunde träna. Eftersom han inte hade ombyte med sig så satte han på sig det han hade igår. Han tog med sig sina boxershorts och jeans och gick till badrummet. När han kom ut retade han mig till max genom att sätta på sig tröjan väldigt sakta. När han var klar kom han fram till mig med ett roande blick i ansiktet.
”Du skulle aldrig våga att kittla mig.” sa jag skräckslaget.
”Är du säker?” frågade han retligt innan han sprang fram till sängen och började kittla mig. Jag skrek, sparkade och skrattade men han slutade inte.
”Säg Justin är sexigast!”
”Aldrig!” skrek jag och han fortsatte att kittla mig.
”Okej, okej, Justin är sexigast.” jag andades ut när han äntligen slutade.
Ska vi gå och äta frukost sa jag och slängde en blick på klockan, 12.45.
Han nickade och vi gick ner. Familjen satt vid TV:n men vände sig om när de såg oss. De blev förvånade av att Justin var med men kommenterade inte saken.
”God morgon.” sa mamma och pappa.
Vi svarade ett enkelt god morgon tillbaka innan vi gick till köket där det stod en tallrik pannkakor på bordet. Jag och Justin började hugga in direkt.
När vi ätit klart, diskade och torkade vi efter oss. Vi tackade mamma när vi gick upp för trappan till mitt rum.
”Vad ska vi göra idag då?” frågade jag Justin som slängt sig i min säng.
”Jag ska va..-” han blev avbruten av min mobil som ringde.
Jag hämtade den och la den mot örat.
”Lina.”
”Nicki här. Jag saknar dig så mycket." tjöt hon.
”Aw, jag saknar dig också, Hur mår du?”
”Bra, livet går på och jag och Chaz har blivit tightare. Men jag måste gå så vi syns senare. Hejdå.”
”Hejdå.” log jag.
Justin kollade undrande på mig men jag sa bara att det var Nicki. han nickade som svars.

Justin var tvungen att gå hem efter ett tag för han hade ärenden att göra. Det lät som om han var nervös men jag struntade i hans bussiness.

På kvällen satt jag på min säng med en Ben & Jerrys i handen och kollade på ”The Notebook.” Tårarna rann oavbrutet ner från mina kinder.
Jag måste ha somnat efter ett tag för nästa morgon när jag vaknade var det för att mamma skakade om mig.
”Gumman vakna, du hade glömt att sätta på larmen så du har ungefär 45 minuter på dig innan du börjar.” sa hon stressad.
Jag hoppade upp ur sängen och skyndade mig till badrummet. Jag struntade i att duscha för jag visste att jag inte skulle hinna så istället tvättade jag ansiktet väldigt noga och borstade tänderna. När jag gick in till min WIC hade jag ingen aning om vad jag skulle sätta på mig och när jag kollade ut från fönstret så såg jag att det var mulet. Jag drog fram ett par vita trasiga jeans, en grå tröja med en smileys på och till det tog jag ett par vita sneakers. Jag skyndade mig tillbaka till badrummet där jag kammade igenom håret och sminkade mig innan jag sprang ner till köket och åt en snabb frukost, som bestod av en smörgås och en glas apelsinjuice.

5 minuter kvar tills vi skulle börja stod jag med andan i halsen vid klassrummet. Nellie hade slutit upp vid min sida precis när jag kom in till skolbyggnaden. Jag såg Jake och David komma mot oss. Jag sa en snabb hej till Jake och struntade i David till 100%.
Han sökte min blick men jag ignorerade den bara.
Första lektionen var avklarad och jag skyndade mig till mitt skåp, jag orkade inte med David som hängde efter mig. När jag hade låst skåpet hörde jag Davids röst bakom mig.
”Får jag prata med dig själv?”
Jag suckade men nickade innan jag följde med honom till ett avskilt ställe. Jag gjorde en gest åt honom så han skulle börja prata.
”Jag tror Justin och Selena är tillsammans igen.”
Jag skrattade bara.
”Du har en massa sätt att ta tillbaka din ex-flickvän på och du börjar med att berätta en lögn?” jag skrattade till igen.
”Jag ljuger inte, jag kan bevisa det för dig idag efter skolan.”
”Visst.” Justin skulle aldrig göra så mot mig, det visste jag. Men ändå kunde jag inte låta bli att vara rädd.

Dagen var äntligen klar och vi satt i min Porsche på väg till en park som David har sagt att han har sett Selena och Justin i. Vi hoppade ur bilen när vi var framme. Det var verkligen vackert, bänkarna som stod bredvid sjön och själva naturen men vad jag såg så var det öde där och jag undrar om David bara lurade mig. Jag blev genast arg och skulle skrika på honom men skriket fastnade i halsen när jag såg sanningen

---

Vad tycker ni?
Kommentera.

Previously:
Hennes klackskor klickade mot marken när vi gick mot salen där partyt skulle hållas. 
Musiken dunkade i huvudet men vi fortsatte att dansa. Det enda jag druckit var vatten och Linahade väl inte heller druckit nånting mer än en cider. Selena hade försvunnit efter ett tags klängande på mig. David hade jag inte heller sett nånting mer av än när han ”välkomnande” Lina med en kyss. Jag höll på att spy.
”Ska vi gå ut?” skrek jag och Justin nickade.
Jag tog Justins hand och drog med honom till dörren. Det känns precis som för tre år sen när jag och han var på festen. Våran sista kväll.
Vi hade gått ett tag tills vi hörde ljud av nån som stönade. 
”Jag chansar på att det är Selena.” sa jag.
”Vi kollar.” sa Justin och vi följde stönljudet.
”Har ni trevligt?” sa jag stelt

---

Selena som stod med ryggen mot väggen puttade David ifrån sig. Båda såg förvånade ut när de såg mig och Justin.
”Det är inte som du tror Justin.” sa Selena och struntade helt i att jag stod mellan henne och Justin.
”Snälla babe jag skulle inte göra så mot dig, förlåt mig. Du är den enda för mig.” sa David och kramade om mig. Han luktade absolut inte alkohol så han kunde inte skylla på att han var full imorgon. Suprising? Not really.
Jag hade värsta huvudvärken och Selenas gnällande bakom mig, David som kom med ursäkt på ursäkt och musiken gjorde ju inte allt bättre.
”Håll käften för helvete.” skrek jag.
Selena och David spärrade upp ögonen av mitt plötsliga utbrott. Justin rörde inte en min.
”Babe är du okej?” frågade David.
”Håll käften för fan. Tror du inte jag visste att du var otrogen. Ända sen den dagen jag såg dig och den där slampan…” jag nickade på Selena ”…kysstes vid MIN pool i MITT hus så hade jag lust att slå ihjäl dig. Det skulle inte förvåna mig om du hade ett förflutet med henne som har börjat komma upp till ytan. Du är bara pain in my ass. Hur fan kunde jag gilla dig?”
”Och du.” sa jag och vände mig mot Selena som såg helt skrämd ut fast det brydde jag inte mig ett skit om.
”Om jag någonsin får se dig igen så kan du räkna med att det inte blir ett trevlig stund.” Jag tog ett djupt andetag och masserade mina tinningar. Jag hade helt glömt bort att Justin stod med oss tills han öppnande munnen och började skälla på Selena.
”Du skriker inte så mot henne.” sa David och ställde sig i en skyddande position framför Selena.
”Och vad fan har du med att göra?” sa Justin som verkligen inte var på humör.
David svarade inte utan bara höjde knytnäven och slog ett hårt slag mot Justins högra kind.
”Vad fan är ditt problem?” skrek jag till David och satte mig på huk bredvid Justin.
”Du är mitt problem.”
”Ursäkta?” sa jag och ställde mig upp.
”Du hörde mig.”
Innan jag hann reagera satte han sig ner och höll sig för magen.
”Vi går innan nån ser oss.” sa Justin känslolöst och drog mig till hans bil.
Han snubblade till precis vid bilen men som tur hann han ta tag i bildörren.
”Ska jag köra?” frågade jag honom och hjälpte honom in till bilen.
Han gav mig nycklarna och jag sprang till förarsidan för att sätta mig och starta bilen så vi kom bort från den där jävla festen så fort som möjligt.
”Ta det lugnt med gasen nästa gång.” sa Justin när vi var framme hemma hos mig och skrattade men grimaserade sen.
”Gör det ont?” frågade jag och smekte hans kind där en blåmärkte prydde.
Han såg verkligen inte ut att må bra. Det rann blod från näsan och överläppen och så blåmärket på kinden.
Jag hjälpte honom in till huset. Jag skyndade mig att sätta honom i soffan och gick till köket för att tvätta händerna innan jag gjorde nånting annat. När jag skulle gå ut så fastande min blick på en lapp som låg på bordet.

Hej gumman det blev krissituation så jag och pappa fick åka på affärsresa och kommer hem om två dagar alltså på måndag. Du får gärna ha kompisar som sover över så du inte blir själv.Mel är hos mormor och morfar så henne behöver du inte oroa dig för.
Älskar dig, mamma.

Jag slängde lappen i soptunnan innan jag gick till Justin för att dra honom till badrummet. Väl framme satte han sig på toalettlocket och jag tog en handduk som jag baddade hans ansikte med. Få tårar rann från hans öga så jag tog en paus och slängde armarna om honom.
”Förlåt men jag måste göra det.”
Han nickade och jag fortsatte. När jag hade rengjort hans ansikte for min blick ner till hans hand. Den var helt mörkbultad.
”Hur hårt slog du?” sa jag och tårarna började rinna.
”Det är okej.” sa han och försökte torka tårarna.
Jag skakade bara på huvudet och tog fram bandage som jag snurrade några varv runt hans hand och tejpade det så det inte skulle bli löst.
Jag hjälpte honom till mitt rum där han fick sova på min säng. Jag var på väg att gå ut när hans hesa röst avbröt mig.
”Vart ska du?” frågade han.
”Till mina föräldrars rum.”
”Sov med mig.” sa han och klappade på platsen bredvid sig.
Jag nickade innan jag bytte om till en pyjamas och tvätta bort sminket. När jag var klar gick jag och la mig bredvid honom.
”Gör det fortfarande o..-?”
Han tryckte sina läppar mot mina. Jag kunde verkligen inte göra något annat än att kyssa honom tillbaka. Hans mjuka läppar masserade mina och kyssen övergick snabbt till hångel.

Vi fick avsluta våran mysstund eftersom båda behövde hämta andan.
”Jag har alltid velat göra det där.” sa han efter ett tag.
”Jag med.” sa jag och kysste honom på munnen.
”God natt shawty.” sa han.
”God natt Justin.” sa jag och la mig på hans bröstkorg.

---

Blev inte lika långt som alla andra kapitel men jag hade verkligen bråttom.
Hoppas ni gillar det.
Kommentera.

Previously:
”Jag har hört en massa bra saker om dig.” jag kollade på Justin  som rykte oskyldigt på axlarna. Direkt vi kom ut ur parkeringen kom en massa paparazzi fram och ställde en massa frågor som ”vem är hon?” ”är hon din flickvän?” Kenny gjorde sitt bästa för att putta bort dom och när vi kom in i byggnaden fick vi flera vakter men även flera fans och paparazzi.
”Är du okej?” frågade Justin.
Jag nickade bara. Jag hade handen för ansiktet men jag tror de fick flera bilder på den. Justin skrev autografer till så många fans han kunde innan vakter puttade bort dom. Till slut försvann när alla fick vad de ville ha så försvann de och vi kunde få en ganska lugn shoppingstund i alla fall. För första gången kollade jag upp och fick världens största chock.

Lina blev stel helt plötsligt. Jag följde hennes blick och såg att David och Selena satt på en bänk några meter ifrån oss. De var inte själva utan det satt en kille och en blondhårig tjej framför dom. Men det som nog sved mest var nog att Selena satt i Davids knä.
Jag la en hand på Linas korsrygg innan jag puttade henne därifrån. De få paparazzi som var kvar blev helt galna av den lilla beröringen men vi struntade i dom. Jag kände fortfarande hur Lina var spänd i hela kroppen.
”Hey slappna av, de kommer få igen på festen.”
Hon nickade och jag kände hur hon slappnade av någorlunda. Vi fortsatte gå till Lina stannade.
”Jag vill gå in där.” sa hon med ett leende och nickade mot Forever 21.
Jag gjorde som hon sa och snart stod vi bland en massa klänningar. Tillslut hade hon valt två stycken klänningar som hon skulle prova.
”Du får vara med och bestämma.” sa hon och försvann in i omklädningsrummet. Jag svarade inte utan bara gick och satte mig på soffan och väntade tills hon skulle komma ut.
Den första klänningen var blå med svarta detaljer och den andra klänningen var beige med svarta dekorationer på axlarna.
”Jag tar nog båda två.” sa hon när hon stod i sina vanliga kläder framför mig med de båda klänningarna på varsin galge.
”Vad sägs som att du tar båda och jag betalar?” sa jag.
”Glöm det.” sa hon.
”Precis lika envis.” muttrade jag.
”Vi låtsats att jag inte hörde det där.”
Jag följde inte med henne till kassan på grund av alla tjejer som skulle freaka ut om dom såg mig.
”Vart ska vi gå nu då?” frågade hon när hon kommit tillbaka.
”Till G-star.”
Hon nickade och följde med. Det gick betydligt fortare för mig än vad det gjorde för henne.
”Du behövde egentligen inte de där kläderna, eller hur?” frågade hon och nickade mot min kasse.
Jag skrattade innan jag sa ett enkelt nej. Vi fortsatte gå runt till bådas ögon fastnade på en skobutik. Vi började gå dit. Lina gick till klackskorna medan jag gick till alla supraskor.
”Jag hade valt tre par supras och Lina var på väg mot kassan med ett par svarta pumps.”
”Jag betalar och inga nej.” sa jag bestämd.

Jag suckade innan jag gav honom pumpsen.
”Ska vi gå och fika lite och sen går vi hem?” frågade jag när han hade kommit tillbaka.
Sagt och gjort. När jag skulle gå in till caféet krockade jag med nån.
”Förlå..-”
”Lina.”
Snälla säg att jag bara drömde den där rösten. David var på väg att dra in mig i en kram men jag puttade bort honom.
”Bort med tassarna. Du och jag kommer ha ett snack sen men just nu kan du lika gärna försvinna.” sa jag hårt.
Justin började skratta och David kollade förvånad på oss. Jag viftade med handen i en gest att han skulle flytta sig så vi kunde gå förbi honom. Väl inne beställde vi varsin muffins och milkshake.
”Tuff brud.”  sa Justin när vi satt oss.
”Han ska få se på ett och annat ikväll.” sa jag och båda skrattade.

”Hallå?” ropade jag när jag kommit hem.
”I köket.” ropade pappa.
Jag tog av mig mina Jeffrey Campbell innan jag traskade in till köket. Där satt pappa och kollade på Mel när hon åt upp sin yoghurt.
Jag sa hej till båda innan jag förklarade för pappa att jag skulle på fest ikväll med Justin. För säkerhetsskull sa jag David och Selena så pappa inte skulle tro att jag och Justin skulle på nån club och bli fulla. Han nickade.
”Var försiktig bara.” sa han.
Jag nickade och sprang upp till mitt rum. Klockan var 17.00 så jag hoppade in i duschen. Vi skulle till festen runt klockan 20.00 så jag stod i duschen ett bra tag. Jag passade på att raka benen och göra en hårinpackning. När jag var klar virade jag en handduk runt mig och gick ut. Jag tvärstannade vid badrumsdörren när jag såg vem som satt på min säng.
”Justin, sluta med att hoppa fram närsomhelst.” sa jag och la handen för hjärtat.
”Förlåt jag ska gå ut.” sa han och var på väg ut men jag stoppade honom.
”Du kan sitta där, jag ska ändå gå till min WIC.
Han nickade och satte sig ner igen och jag skyndade mig för att sätta på mig kläder. Vad fan sa jag att han fick stanna för? Jag skakade på huvudet och satte på mig en mjukisdress eftersom det fortfarande var för tidigt att sätta på sig klänningen.
”Så vad gjorde du i mitt rum?” frågade jag när jag kommit tillbaka.

Vad ska jag svara? Jag kan inte säga att jag saknade henne. Till slut harklade hon sig och jag förstod att min tänketid var slut.
”Jag vet inte.” suckade jag och var beredd på att hon skulle tvinga mig säga sanningen.
Hon nickade innan hon satte sig bredvid mig.
”Det är lugnt. Men behöver inte du göra dig i ordning också?” frågade hon och jag pustade ut.
”Jag duschade hemma och kläderna ligger där.” sa jag och nickade mot väskan som låg på golvet bredvid dörren.”
”Hur ska vi göra ikväll då?” frågade jag för att byta samtalsämne.
”Vi får väl vara vanliga först och sen ställer vi dom mot väggen.” sa hon.
”Vi gör det samtidigt, på samma plats man vet aldrig vad dom har för tricks och lögner  för att få oss tillbaka.”
Hon nickad men brast sedan ut i skratt. Jag kollade oförstående på henne.
”Vi låter som värsta FBI agenter eller nått men vi gör som du sa. Men nu ska jag fixa mig.” sa hon och gick till spegeln för att börja torka håret.
Det enda jag behövde göra var att sätta på mig kläder och fixa håret lite så jag la mig bekvämt i sängen och kollade på henne.
”Justin?” frågade hon plötsligt.
”Ja?”
”Kan du hjälpa mig platta håret här bak?” frågade hon och drog handen på sitt bakhuvud för att tydligare visa vad hon menade.
”Visst men var beredd på att det inte kommer se bra ut.”
Hon skrattade bara.
”Det blev ju bra.” sa hon när jag var klar.
Men ändå drog hon plattången genom håret några gånger till, tjejer är verkligen petnoga. 
”Jag lånar badrummet.” sa jag och drog med mig väskan för att kunna byta om.
Hon nickade bara lite och fortsatte att sminka sig.
Jag gick in till badrummet och bytte kläder, det fick bli en vanlig T-shirt och sen ett par vita jeans och Supras.
”Wow.” sa jag när jag kom ut.
”Ser du nått du gillar?”
”Definitivt.”
Hon började rodna men vände inte bort huvudet utan fortsatte att kolla på mig.
”Du ser inte heller dum ut.”
”Tack.” sa jag och log.

Hennes klackskor klickade mot marken när vi gick mot salen där partyt skulle hållas.
Musiken dunkade i huvudet men vi fortsatte att dansa. Det enda jag druckit var vatten och Linahade väl inte heller druckit nånting mer än en cider. Selena hade försvunnit efter ett tags klängande på mig. David hade jag inte heller sett nånting mer av än när han ”välkomnande” Lina med en kyss. Jag höll på att spy.

”Ska vi gå ut?” skrek jag och Justin nickade.
Jag tog Justins hand och drog med honom till dörren. Det känns precis som för tre år sen när jag och han var på festen. Våran sista kväll.
Vi hade gått ett tag tills vi hörde ljud av nån som stönade.
”Jag chansar på att det är Selena.” sa jag.
”Vi kollar.” sa Justin och vi följde stönljudet.

”Har ni trevligt?” sa jag stelt

---

 

Försökte mitt bästa med att variera mellan deras perspektiv. Hur tror ni det kommer gå?
Kommentera.

Previously:
”Hey, du är söt när du rodnar.”
”Ska vi gå ner så dom inte undrar för mycket?” frågade hon och bytte samtalsämne.
Jag nickade och vi ställde oss upp. Lina gick till badrummet för att sminka om sig en snabbis så de inte skulle se att hon har gråtit innan vi gick ner. När vi kom ner så satt de och pratade om gamla minnen men när de såg oss avbröt de sig.
Selena kollade på mig som om inget hade hänt innan hon reste sig upp för att trycka sina läppar mot mina. Det kändes som om jag skulle spy men jag gjorde mitt bästa för att besvara kyssen.
Jag ville inget hellre än att dumpa henne redan nu men jag kontrollerade mig själv.

---

 

David drog ner mig i sitt knä och jag såg att Selena och Justin också satte sig ner. Justin kollade på mig med äcklad blick och jag kunde inte stoppa skrattet som kom ut ur min mun. Selena och David kollade förvånat på mig medan Justin hade pokerface.
”Vart var ni två då?” frågade Selena.
”Jag var på toa och…-”
”…jag drack vatten.” fortsatte Justin. Selena nickade bara.
Jag flyttade mig ner från Davids knä efter att tag och han kollade besviket på mig men jag låtsades att jag inte såg det.
Det kändes som en lättnad när familjen kom hem igen men denna gång så var Pattie inte med och de förklarade att hon hade stannat hemma.
”Hejdå älskling.” sa Selena och kysste Justin med passion. Stackars Justin.
”Mhm..hejdå.”
”Hejdå babe.” sa David och kramade om mig och pussade mig på kinden.
Han och Selena sa att de bodde nära varandra så de skulle gå tillsammans, jag och Justin orkade inte kommentera saken för vi vet att de ska vara hos varandra. Jag blev illamående av att bara tänka på det. Jag stängde dörren efter att sagt en snabbt hejdå till båda. Justin skulle stanna ett tag till.
”Fyfan, hatar båda två.” sa Justin.
Jag skrattade och skyndade mig till badrummet för att tvätta kinden där jag fått Davids puss.
”Vänta bara tills festen.” sa jag när jag kommit tillbaka.
Nu var det Justins tur att skratta. Vi gick upp till mitt rum och satte på en film på TV:n men jag tror inte nån av oss la uppmärksamhet på den.
”Du har ändrats sen sist.” sa Justin och kollade på mig.
”Bra eller dåligt?”
”Både och.” jag nickade.
”Du är inte direkt samma Justin.” han log.
”Är allt lugnt mellan oss?” frågade han.
”Vad menar du?”
”Jo du vet…jag lämnade dig och ja…” sa han och klickade sig på huvudet.
Jag var tyst en lång stund innan jag svarade.
”Jag är inte över det men det är mycket bättre mellan oss än vad det var igår.”
”Du ville knappt nudda i mig under middagen, jag fick inte ens en kram.” sa han.
Båda skrattade till av minnet.
”Jag ska ta och dra mig hemåt nu, men vi syns på festen imorgon.” sa han.
Jag nickade bara och vi gick till ytterdörren.
”Vill du ha kramen du inte fick igår?” frågade jag.
Han svarade inte utan bara sträckte ut armarna så jag kunde gå in i hans omfamning.
”Syns imorgon.” sa han och gick ut.
Jag log mot honom och stängde dörren.

Den kvällen somnade jag inte direkt, allt jag kunde tänka på var vad Selena och David gjorde nu. Tårarna började rinna smärtan inom mig gick inte att beskriva, det knackade på dörren. Jag skyndade mig att torka tårarna innan jag fick fram ett tyst ”kom in.”
Min underbara syster kom in.
”Jag kunde inte sova.” sa hon.
”Kom här.” jag sträckte ut armarna mot henne.
Hon kramade om mig och jag drog ner henne under täcket där hon somnade efter några minuter. Det var tur att hon inte märkte att jag hade gråtit men det berodde nog på mörkret. Jag somnade en stund efter henne men tillochmed i sömnen kunde jag känna smärtan, den blev bara lite bedövad men jag var medveten om den.

Nästa morgon var nog inte den bästa eftersom min syster slog till mig med hennes hand. Jag tänkte säga till henne att sluta men sen såg jag att hon hade slagit mig i sömnen. Så jag väckte henne inte. Jag kände hur stela mina kinder var efter alla salta tårar som runnit igår så jag krånglade mig ut ur sängen och gick mot badrummet där jag tvättade ansiktet och borstade tänderna och håret. Jag skulle ändå duscha senare idag så jag struntade i det nu. Jag gick till min WIC och satte på mig min One Piece innan jag kollade på klockan. 07.00? Du måste skoja med mig, det var därför Mel inte hade vaknat än. Jag skulle aldrig kunna somna om nu så jag gick tyst ner till köket där jag började med pannkakor.
Jag satt och åt i lugn och ro när jag hörde steg i trappan och mamma kom ner.
”Åh är du vaken?”
Jag mm:ade bara och fortsatte att äta. Mamma tog en kopp kaffe och satte sig emot mig och började äta på pannkakorna. Efter ett tag kom Mel och pappa också ner. Jag fick beröm av alla tre för mina pannkakor. Jag tackade och gick upp till mitt rum för att sätta på TV:n. Min mobil började ringa så jag svarade utan att kolla vem det var.
”Lina.” sa jag men min fokus var på TV:n.
”Hej.” jag hörde genast på rösten att det var David. Det lät som om det var en tjej i bakgrunden han hyschade henne och trodde nog jag inte hörde.
”Vem var det?” frågade jag även om jag kunde gissa. Selena.
”Vem.”
”Kom igen tro inte att jag inte hörde tjejrösten, vem är det?”
”TV:n.”
”Okej vad ville du?”
”Höra din röst.” sa han och ännu en gång hörde jag tjejrösten
Jag struntade i allt han sa.
”Vänta bara tills festen David, du kommer inte så lät undan.” sa jag och la på.
Mobilen började ringa och jag trodde det var han igen men jag hade fel, skärmen lyste upp Justins namn.
”Heej.” sa han.
”Haha, hej på dig med.”
”Vad gör du?”
”Sitter och slöar framför Gossip girl på TV:n. Själv då?”
 ”Inget speciellt, men du jag har inga kläder för ikväll ochjag undrar om du har lust att shoppa.”
”Det där var din ursäkt för att träffa mig eller hur?”
”Du kom på mig.”
”Men visst kan vi shoppa.”
”Yes, jag kommer och hämtar dig om 30 minuter, hejdå.” han la på innan jag svarade.
30 minuter?! Jag stängde av TV:n och sprang till min WIC för att välja kläder. Jag satte på mig en blommig klänning med en jeansväst över det, till det tog jag mina beige Jeffrey Cambells. Jag skyndade mig vidare till badrummet där jag sminkade mig och fixade till håret lite. Jag hörde en tutning och kollade ut genom fönstret, Justin.
Jag skyndade mig ner till trädgården. När jag satt i bilen hade jag andan i halsen.
”Har du sprungit en maraton?” frågade han och flinade.
”Jag hatar dig ibland, vet du det?”
Han kollade chockad på mig och frågade varför.
”Hur ska en tjej göra sig klar på 30 minuter har du tänkt dig?”
Han pustade ut.
”Du skrämde livet ur mig Lina, men du kunde väl ha sagt det.”
”Du la ju på.”
”Ring upp igen då.”
”Jaja men behöver inte din livvakt vara med, vad hette han nu igen?”
”Kenny, jo men han möter oss där framme.” sa han och började köra.
Vi gick till samma köpcentrum som jag och David var på. Jag fick en klump i magen.
Kenny kom och mötte upp oss direkt vi hoppade upp ur bilen.
”Hej du måste vara Lina.” sa han och drog in mig i en kram.
”Det är jag.”
”Jag har hört en massa bra saker om dig.” jag kollade på Justin  som rykte oskyldigt på axlarna. Direkt vi kom ut ur parkeringen kom en massa paparazzi fram och ställde en massa frågor som ”vem är hon?” ”är hon din flickvän?” Kenny gjorde sitt bästa för att putta bort dom och när vi kom in i byggnaden fick vi flera vakter men även flera fans och paparazzi.
”Är du okej?” frågade Justin.
Jag nickade bara. Jag hade handen för ansiktet men jag tror de fick flera bilder på den. Justin skrev autografer till så många fans han kunde innan vakter puttade bort dom. Till slut försvann när alla fick vad de ville ha så försvann de och vi kunde få en ganska lugn shoppingstund i alla fall. För första gången kollade jag upp och fick världens största chock.

---

Vem tror ni det är hon ser?
Kommentera.

På insidan log jag och hade fjärilar i magen men på utsidan visade jag inget. Pokerface. Jag hade bara lust att retas med honom. Han kollade nervöst på mig och till slut såg han så rädd ut så jag slängde mina armar runt hans nacke.
”Jag älskar dig med.” viskade jag i hans öra.
Jag hörde honom sucka.
”Du skrämde livet ur mig Lina.” sa han.
Jag svarade inte utan bara la min hand på hans kind och tryckte läpparna mot hans. Kyssen var verkligen laddad och jag kunde inte få nog men sen kom jag på vart vi befann oss så jag avbröt kyssen och han kollade besviket mot mig.
”Ska du köpa nånting mer?” frågade jag och lutade pannan mot hans.

Han funderade en stund innan han drog mig till en skoaffär med bara supra skor. Jag följde med David till en hylla med där han valde ut en massa Supras i olika färger. Jag skrattade bara. Han kollade oförstående mot mig. Jag skakade bara på huvudet och gav honom en snabb puss på munnen. Han kollade ännu en gång besviket mot mig och jag förstod honom. Jag retade ju honom till max och jag antar att jag kommer få igen när vi kommer hem.
”Ska jag prova dessa? frågade han och höll fram 3 par Supras.
Jag blinkade.
”Hade du inte typ 50 par i händerna nyss?” han skrattade bara och gick och satte sig på en bänk för att prova skorna.
Han kunde inte bestämma sig så han tog alla par. Den ena var guldig, en annan var svart och limegrön och den sista var vit och svart. Vi ställde oss i kö. När han hade betalat gick vi till bilen för att åka hem till mig. Han fick köra även denna gång.
”Hur kändes det att vara hos Justin då?” frågade han när vi hade kört i några minuter.
”Hemskt, direkt efter att jag hade skakad hand med honom skyndade jag mig till badrummet och bröt ihop.” sa jag och min röst tjocknade.
”Gumman då.” sa David och la en hand på min lår.

”Hallå?” ropade jag när vi gick igenom ytterdörren.
”I vardagsrummet.” ropade pappa.
Vi tog av oss skorna och gick in i vardagsrummet där hela familjen satt + Pattie och Justin.
Jag sprang fram till Mel och kramade om henne.
”Hej hade ni roligt?” frågade mamma och kollade roat på oss.
”Hej, jadå. Vad har ni gjort då?” sa jag och log.
”Nej inget speciellt.” sa mamma.
Jag nickade och gick tillbaka till David som stod och pratade med pappa om bilar. Pappa känner Davids familj smått så det blev inte så stelt mellan dom.
”Ska vi gå upp?” frågade jag och avbröt pappa mitt i mening om nån bilmotor.
”Visst.”
Jag drog med honom upp till mitt rum. Där vi la alla kassar vid min säng.
”Vet du vad?” frågade han med ett lömskt leende.
Jag skakade på huvudet.
”Nu är det min tur att reta dig.” sa han och tryckte sina läppar mot mina. Vi backade tills jag kände att mina knän vek sig och vi landade på sängen.
”Jag älskar dig.” viskade han när hans läppar var vid min hals. Han hittade min svaga punkt och jag stönade tyst.
Ett flin spred sig på hans läppar.
”Jag älskar dig med.” sa jag tyst.
Precis när jag njöt som mest avbröt han självklart allt.
”Du måste skoja med mig!” sa jag och kollade surt mot honom.
Han skakade på huvudet och flinade.
”Ska vi gå ner och äta nånting?” frågade jag och kände hur magen kurrade.
Han började gapskratta, jag gick surt förbi honom till dörren för att gå ner. Men det jag inte var beredd på var att han skulle slänga mig över axeln. Jag sprattlade och skrattade tills jag fick ont i magen.
När vi kom ner för trappan hann jag få en skymt av en tjej som satt bredvid Justin och han höll hennes hand. Vad trodde jag, att han som är så känd men framförallt snygg inte ska ha en flickvän?
Jag hann inte se vem det var förrän David drog med mig till köket. Äntligen släppte han ner mig.
”Vad vill du ha?” frågade jag sockersött.
Han kollade misstänksamt på mig men rykte sedan på axlarna. Jag gick till kylen och fann två pizzabitar som jag la i mikrovågsungen. Jag skulle precis sätta mig när han drog mig till sitt knä och tryckte läpparna mot min hals. Han fortsatte kyssa mig men vi blev avbrutna när vi hörde en harkling bakom oss. Jag kände genast igen att det var pappa.
”Jaha här sitter ni och myser.” sa han och drog fram ett glas för att fylla den med vatten.
Jag rodnade och kollade ner. David verkade inte vara ett dugg bekymrad.
”Det är okej så länge ni skyddar er.” sa pappa och gick ut.
”Pappa.” skrek jag uppgivet efter honom men jag hörde bara hans skratt.
Jag kände Davids flin i nacken.
Vi åt upp våra pizzor och gick till vardagsrummet för att sätta oss med resten av company.
Nu hann jag att undersöka tjejen som satt bredvid Justin mer noga.
Selena.
Jag gick i alla fall fram för att hälsa och vara artig.
”Lina.” sa jag och skakade hand med henne.
”Sel…-”
”Selena.” skrek David glatt när han såg henne.
”Jag kollade oförstående på Justin och han kollade lika mot mig.
”David vad länge sen det var. Jag har saknat dig.”
De omfamnade varandra, jag vet inte om det bara var mina fantasier eller om de kramade varandra mycket längre och hårdare än en vanligt ”kompiskram”
”Känner ni varandra?” frågade Justin stelt.
Han gillade inte heller situationen.
”Ja, vi var nära vänner men vi tappade kontakten helt enkelt.”
”Nära vänner” är aldrig en bra sak, tänkte jag.

”Så det är fest imorgon hos en av mina kompisar och jag undrar om ni vill hänga på?” frågade Selena när vi satt på solstolarna vid poolen senare på kvällen.Mamma, pappa, Mel och Pattie hade gått hem till Justin så det var bara vi ungdomar kvar.
”Visst.” svarade David som om jag inte ens satt där.
”Eller?” frågade han och kollade mot mig.
Jag sa bara sure innan jag ursäktade mig för att gå på toa. Jag gick in i badrummet och låste dörren efter mig. Jag kände mig plötsligt illamående och innan jag hann tänka längre böjde jag mig över toalettstolen och lät pizzan som jag tidigare ätit komma ut. Jag ställde mig upp när jag var säker på att det inte skulle komma upp nått mer och sköljde ansiktet med kallt vatten. Jag satte mig i skräddarställning på golvet.
Tre knackningar på dörren fick mig att rycka till.
”Lina hur mår du?” hörde jag Justins röst utanför.
Istället för att svara öppnade jag dörren så han fick komma in. Han blev genast orolig.
”Lina?”
”Jag vet inte hur jag mår, allt jag kan tänka på är den där jävla kramen och nära vänner.” sa jag tyst.
”Du kan inte heller släppa det eller hur?”
Jag skakade på huvudet.
”Ska vi gå tillbaka så du får lite frisk luft?”
”Jag nickade bara och han hjälpte mig att resa mig upp.
När vi kom ut möttes jag av den största chocken någonsin. Selena satt i Davids knä och de kysste varandra. Jag kände att Justin blev stel i hela kroppen och var på väg ut men jag drog upp honom för trappan och stängde dörren efter mig. Tårarna började plötsligt rinna.
”Jag ska döda den jäve..-” sa han men avbröt sig när han såg att jag grät.
Han drog in mig i hans varma famn och jag lät tårarna rinna. Jag la min huvud på hans axel och lät tårarna rinna, hans T-shirt blev helt blöt. Han strök mig över ryggen och viskade lungande ord i mitt öra. Efter kanske tio minuter slutade tårarna äntligen rinna.

”Hur mår du?” frågade jag.
”Det var en dum fråga, svara inte på den om du inte vill.”
Hon skrattade lite, och jag log. Jag fick tjejen jag en gång älskade skratta.
”Har mått bättre. Själv då?”
”Samma som dig.” sa jag.
Det blev tyst men hon avbröt den efter ett tag.
”Kan vi typ låtsats att vi inte såg det där och sen gör vi bara slut med dom på festen eller nått?”
Det lät faktiskt inte som en dum idé fast sen kom jag på vem jag är.
”Jag skulle gärna ha gjort det om jag inte var jag.”
”Vad menar du?”
”Pressen skulle hitta på en massa rykten om att jag har gjort slut med Selena och bla bla bla.”
”Oj jag glömde.” jag sprack upp i ett leende när hon sa så, var det så enkelt för henne att bara var med mig och inte Justin Bieber, världens kändaste tonåring?
”Vi ger det ett försök, för jag kan inte vara ihop med henne efter allt hon har gjort.” sa jag.
”Har Selena vart otrogen flera gånger?” frågade hon chockad.
Jag nickade ”Jag har alltid tagit tillbaka henne men när jag såg dig igår ville jag inget hellre än att dumpa henne.”
Hon rodnade och kollade bort.
”Hey, du är söt när du rodnar.”
”Ska vi gå ner så dom inte undrar för mycket?” frågade hon och bytte samtalsämne.
Jag nickade och vi ställde oss upp. Lina gick till badrummet för att sminka om sig en snabbis så de inte skulle se att hon har gråtit innan vi gick ner. När vi kom ner så satt de och pratade om gamla minnen men när de såg oss avbröt de sig.
Selena kollade på mig som om inget hade hänt innan hon reste sig upp för att trycka sina läppar mot mina. Det kändes som om jag skulle spy men jag gjorde mitt bästa för att besvara kyssen.
Jag ville inget hellre än att dumpa henne redan nu men jag kontrollerade mig själv.

---

Det händer inte så mycket just nu men snart.. =)
Kommentera.

Previously:
Jag tog av mig kläderna och slängde dom i tvättkorgen för att byta om till en stor T-shirt och krypa ner i sängen. Hur kan detta dag börja som i himlen men sluta som i helvetet? Jag försökte somna men det gick inte bra det enda jag hade i tankarna var Justin även om jag försökte att tänka på nånting annat så gick det inte.
David…Justin…musiken…Justin…Nellie…Justin…Nicki...Justin.
Detta var ju värdelöst. Min mobil vibrerade på min nattduksbord. Jag rynkade pannan. Vem skickar sms kl. 00.23? Jag tog ner mobilen och såg att jag fått sms från okänd nummer.

David sa VAAD?
Blev ett kapitel. Fick ju 4 kommentarer till slut =)
Kommentera.

Det kändes som om såret jag i tre år försökt få läka sprängdes i bröstet. Tårarna brände bakom ögonlocket men jag bet ihop. 
Varför gick jag med att gå till denna middag? De skulle klara sig lika bra utan mig.
Han kollade på mig när han kommit närmare men jag vek bara undan blicken.
”Nämen hej Justin.” sa mamma med en glad ton och gick mot honomför att dra in honom i en kram.
”Hej på dig med Marie.” 
Jag ryste till när jag hörde hans röst. Han släppte kramen om mamma och var på väg att sträcka ut armarna till mig också för att få en kram men jag sträckte fram min högra hand i en gest att han skulle skaka den. Han kollade besviket på mig men tog min hand och skakade den. Jag vet inte om jag fanatiserade om att han kramade om min hand hårdare än vad man brukar göra eller om han verkligen gjorde det. Jag kände tårarna bakom min ögon igen, nu kände jag att jag började tappa kontrollen.
”Pattie vart är badrummet?” frågade jag. 
Min röst var svag och mamma kollade konstigt på mig men orkade inte bry mig mindre. Pattie pekade ut en riktning som jag följde efter ett snabbt tack. Jag gick in i badrummet och låste dörren sen bröt jag ihop. Jag satte mig på det kalla kakelgolvet och lät tårarna rinna. Hur kan han ha så stort effekt på mig? Varför blev jag en mjukis?


Jag vet inte hur länge jag satt där men de knackade helt plötsligt på dörren.
”Lina, jag behöver gå på toa.” hörde jag min lillasyster säga.
Borde det inte finnas mer badrum i detta hus tänkte jag för mig själv för att släppa in Mel. När hon var inne låste jag dörren igen. Jag hjälpte henne att göra sitt behov.
”Stanna här tills jag säger att vi ska gå ut.” sa jag åt min syster och hon nickade till svar.
Jag ställde mig framför spegeln. Jag fixade sminket och drog några djupa andetag. 
”Så.” jag öppnade dörren för att gå ut när jag krockade med Justin.
Jag höll på att ramla bakåt men han höll ett stadigt grepp om mina armar. Jag lyfte upp huvudet för att säga förlåt till honom men min blick fastnade i hans ögon, min ursäkt fastnade i halsen.
”Förlåt men din mamma skickade mig för att se vart ni två tog vägen.” sa han och jag förstod att han syftade på mig och Mel.
Jag nickade bara sen märkte jag att han fortfarande höll i mina armar.
”Eh…kan du släppa mig?” frågade jag.
”Oj förlåt.” sa han och drog åt sig sina händer.
”Lina kan vi gå och äta nu?” frågade Mel med bedjande ögon.
Jag log mot henne.
”Självklart gumman.” sa jag och tog hennes hand för att gå in till matsalen med Justin efter oss. Jag kände hans blick bränna i min nacke och frasen ”ögon i nacken” spelades runt i huvudet.
Det kändes faktiskt lite bättre efter att jag hade gråtit. När vi hade satt oss vid bordet så såg jag vad det var för mat. Kyckling med potatis och kantarellsås till det hade vi lite sallad som bestod av gurka, tomat, paprika och morot. 
Oturligt nog satte Justin sig framför mig. Jag slängde inte ens en blick mot honom. Eller försökte iallafall.

”Tack för maten Pattie, det var jättegott.” sa jag när jag ätit upp.
”Varsågod gumman, Vad bra att du gillade det.” sa hon.
Melanie som satt bredvid mig drog i min arm för att få min uppmärksamhet. Jag kollade mot henne och hon gjorde en gest att jag skulle böja mig. Jag rynkade pannan innan jag böjde mig ner.
”Jag vill kolla på TV.” viskade hon
”Varför frågar du inte Pattie?” viskade jag i hennes öra och skrattade.
”Jag vågar inte.” sa hon och kollade med sin hundvalpsmin mot mig.
Jag suckade och visste exakt vad hon ville, att jag skulle fråga Pattie.
”Vad sitter ni två och viskar om?” frågade pappa och kollade misstänksamt på oss. Jag suckade medan Mel fnittrade. Jag vände blicken mot Pattie.
”Pattie?” 
Hon svarade ett enkelt ja.
”Melanie vill kolla på TV och jag undrar om ni kan visa vägen eller säga vart det är.”
Pattie tänkte precis svara när hon blev avbruten.
”Jag kan visa er, har ändå ätit upp.” sa Justin och kollade med genomträngande blick mot mig.
Jag svalde men nickade. Han sa ett tack till sin mamma innan vi gick till vardagsrummet, trodde jag iallafall. Men blev lite chockad när vi kom in till ett rum som såg ut som ett hemmabio. Mel tjöt av glädje. 
Vi hade kollat på flera avsnitt av Phineas och Ferb och jag och Justin hade inte sagt ett enda ord till varandra.
”Lina jag är ledsen.” sa han.
”För vad?” frågade jag dumt nog men visste precis vad han menade.

Snälla säg att hon inte är seriös. Jag tänker inte berätta hela ”varför jag inte hade kontaktat” henne grejen. Jag sökte i hennes ansikte efter nån spår av humor men hon var ytters seriös. Jag suckade innan jag började berätta.
”För att jag inte har kontaktat dig precis som jag lovade och att jag fick dig att gråta det första du gjorde när du såg mig.” jag sa allt så fort att jag undrar om hon hörde vad jag sa.
”Du hörde mig vadå?” skrek hon nästan skräckslaget. 
Hon slängde en blick på Melanie för att se att hon inte hörde vårt samtal.
”Gråta.” sa jag och begravde ansiktet i händerna.
Det blev tyst en lång stund, det enda ag hörde var deras andetag och mina.
”Förklara varför du bröt ditt löfte och hur du hörde mig gråta på badrummet för jag är inte här för att tycka synd om dig.” sa hon med en seriös ton.
När jag kollade upp så kollade hon stelt på TV skärmen.
”Jag hade för mycket att göra och glömde helt enkelt att ringa och sms dig. Sen så sa mamma att vi skulle få gäster idag. Jag blev helt ställd när jag hörde att det var ni. Jag visste inte om jag skulle bli glad eller ledsen.” jag tog ett djupt andetag innan jag fortsatte. ”Svaret på din andra fråga är att  jag följde efter dig när våra föräldrar hade gått till köket då hörde jag dina snyftningar.”
”Jag trodde verkligen jag kunde lita på dig. Vet du vad som svider mest?”
Jag skakade på huvudet.
”Du var den första killen jag gav mitt hjärta till men du slängde iväg den när du blev känd och kunde få vilken tjej du än vill.”
”Nej jag lovar att j..-”
”Glöm det Justin. Jag orkar inte med dina jävl..-” hon avbröt sig själv. ”dina ursäkter.” 
Hon kollade ner på sitt armbandsur.
”Vi borde gå nu.”
Jag nickade och stängde av TV:n.
”Mel ska vi gå oc..-” hon avbröts sig själv ännu en gång när hon märkte att Melanie sov.
Hon suckade innan hon försiktigt väckte henne.
”Mel? Gumman…ska vi gå till mamma och pappa?” frågade hon tyst.
Melanie mumlade något innan hon öppnade ögonen. Hon ställde sig upp för att gå men höll på att ramla. Som tur var fick Lina tag i henne i sista sekund. Hon bar upp henne i sin famn och vi gick ut.
”Mamma, Mel har somnat.” sa hon när vi kom till köket.
”Jag kan ta henne så kan du ock Justin gå och göra nånting.” sa hennes mamma och jag sprack upp i ett leende men som försvann like fort när jag hörde Linas svar.
”Me..-”
”Inga men Lina.”
Hon suckade innan hon vände sig om och gick ut till dörren.
”Vad gör du?” frågade jag henne när hon satte på sig sina sandaler.
”Kan vi gå på en promenad?” frågade hon.
”Klockan 22.20?” frågade jag med rynkad panna.
Hon nickade och jag ryckte på axlarna innan jag satte på mig mina supras.
”Mamma vi går ut en sväng.” sa jag och väntade inte på nån svar innan jag smällde igen dörren.

Jag vet inte varför jag sa att vi skulle gå ut på promenad men till min förvånad gick han med på det. Vi började gå sakta till en park där vi satte oss på en bänk.
”Vet du vad detta påminner om?” frågade han.
Jag skakade på huvudet.
”Minns du festen vi var på och vi satte oss på en bänk i trädgården, där du gav mig en alvedon och jag trodde det var droger?”
Jag skrattade till av minnet men suckade sen.  
Vi satt där på bänken ett bra tag innan jag kände hur kallt det blev. Jag ryste till.
”Fryser du?” frågade Justin.
”Lite erkände jag.”
Han började ta av sig huvtröjan han hade på sig för att ge det till mig men jag avbröt honom.
”Det behövs inte. Du kommer frysa annars.”
”Tro mig jag kommer inte frysa.” 
Jag gav upp och han höll upp tröjan som jag kunde sticka in armarna i. Det kändes genast bättre. Jag drog in doften av tröjan och den luktade precis som Justin.
 Detta kändes egentligen som rena helvetet.  Jag borde inte förlåta honom så fort. Han måste lida precis som jag gjorde i tre år. Men jag är inte den personen som får andra att lida bara för att jag vill det. Det här var enda gången vi var hemma hos dom.. eller? Jag hoppas det.
”Lina?” jag kom tillbaka till verkligheten och kollade mot Justin.
”Förlåt vad sa du?”
”Jag frågade om vi skulle börja dra oss hemåt.”
”Okej.” sa jag och reste mig.
Han följde mitt exempel och vi gick tillbaka. Denna gång lite fortare.
När vi kom tillbaka så stod mamma och pappa med Mel i famnen vid dörren.
”Åh vad bra att du kom, vi tänkte precis ringa dig.”
Jag nickade bara och höll på att dra av mig Justins tröja för att ge den till honom men han skakade på huvudet.
”Du kan behålla den.”
Nu var det min tur att skaka på huvudet. Jag ville inte ha nånting i mitt hus som påminde om Justin mer än vad jag hade blivit påmind denna kväll. Jag tog av mig tröjan och sträckte den mot honom. Han tog den och log, jag försökte le tillbaka men det gick nog inte så bra.
”Detta var jättetrevligt. Vi får göra om det nån gång.” sa mamma och kramade om Pattie.
Skojar människan med mig? Jag suckade bara innan jag gick fram till Pattie och sa hejdå och kramade om henne.
”Kan jag få en kram nudå?” frågade Justin.
Jag suckade innan jag sträckte ut mina armar mot Justin för att krama honom. Pappa skakade hand med Pattie och Justin innan vi gick ut till bilen.
”Det var väl inte så jobbigt?” frågade mamma när vi klivit in genom ytterdörren till vårat hus.
”Jo det var det, du märkte bara inget för att du hade så trevligt.” sa jag och gick upp till mitt rum.
Jag hörde mamma säga nånting bakom mig men jag brydde mig inte. Jag smällde dörren efter mig och gick in till badrummet för att borsta tänderna och tvätta bort sminket. Jag tog av mig kläderna och slängde dom i tvättkorgen för att byta om till en stor T-shirt och krypa ner i sängen. Hur kan detta dag börja som i himlen men sluta som i helvetet? Jag försökte somna men det gick inte bra det enda jag hade i tankarna var Justin även om jag försökte att tänka på nånting annat så gick det inte.
David…Justin…musiken…Justin…Nellie…Justin…Nicki...Justin.
Detta var ju värdelöst. Min mobil vibrerade på min nattduksbord. Jag rynkade pannan. Vem skickar sms kl. 00.23? Jag tog ner mobilen och såg att jag fått sms från okänd nummer.

---

Vem tror ni smsar henne?
Blev två långa kapitel idag. =)
Kapitel 7 här under!
Minst 4 kommentarer för nästa.