De satt på en bänk och Justin hade sin arm runt hennes axlar. Hon hade sitt huvud lutad mot hans axel. Helt från ingenstans tryckte Selena sina läppar mot Justins. Vad jag såg så gjorde han ingen ansats att stoppa henne

Igår när jag sa till Lina att jag hade ärenden att göra så var det för att träffa Selena. Hon ville reda ut allt och jag gav henne en chans. Vi hade inte hunnit prata så mycket på grund av alla paparazzi och jag hoppas verkligen Lina inte ser bilderna. Då skulle hon aldrig förlåta mig igen.
Idag skulle jag träffa Selena i ett avskilt ställa där vi skulle kunna prata ifred. Väl framme hoppade jag ut ur min Ferrari. Stället såg ut som en park men det var verkligen öde. När jag hade gått närmare sjön så såg jag en gestalt sitta på en bänk. Jag kunde från långa vägar se att det var Selena och rätt hade jag också.
”Hej.” sa jag när jag kommit fram till henne.
Jag blev förvånad av hur hon såg ut. Hennes ögon var rödsprängda och hon hade mörklila ringar under ögonen. Håret satt fast i en slarvig knut på huvudet. Kläderna bestod av ett par jeansshorts, ett randigt linne och sandaler.
”Hej.” viskade  hon och jag satte mig bredvid henne.
”Hur mår du?” frågade jag.
”Har väl mått bättre.” jag tyckte så synd om henne även om hon har varit otrogen mot mig. Hon ryste till även om det var ganska varmt ute. Jag la min arm runt hennes axlar och såg hur fort gåshuden försvann. Hon lutade huvudet mot min axel och började prata.
”Justin jag är så ledsen, jag vet inte vad som flög i mig när jag var otrogen mot dig. Du är värd mycket mer än en ursäkt men jag vet inte vad eller hur jag ska göra.”
”Det du gjorde sårade mig verkligen och jag hoppas du förstår det men det finns inte en chans att du och jag blir tillsammans igen. Jag tycker verkligen om Lina och är villig att offra allt med dig för att kunna vara med henne.” Egentligen hade jag lust att säga att jag älskar Lina men det är för starka ord.
Efter några tysta minuter lyfte Selena sitt huvud och tryckta sina läppar på mina. Jag blev helt chockad. Jag kunde inte röra en enda muskel även om jag ville det så därför kunde jag inte putta bort henne. Jag hörde snyftningar bakom då började mina muskler jobba igen. Jag puttade bort Selena och vände huvudet för att se vem som snyftade. Nej nej nej, fan det var Lina. Jag hoppas hon hade hört vad jag sagt till Selena innan hon kysste mig annars skulle mitt liv vara över. Jag skyndade mig att ställa mig upp och gå fram till henne men hon sprang iväg. Jag hann se en skymt av en kille som såg ut som David.
Mina ben började röra sig framåt men Lina och David hade redan hunnit springa en bit.

”Ser du?” sa David medan han flåsade för han hade sprungit efter mig.
”Håll käften för fan David. Det skulle inte förvåna mig om du och Selena hade planerat det här för att du få tillbaka mig och hon skulle få tillbaka Justin. Justin ramlade ner i eran fälla men du kan glömma att jag också gör det.” jag torkade tårarna och tog ett djupt andetag. Men det kom hela tiden flera.
Jag vände mig om och skulle precis sätta mig i bilen när jag hörde fotsteg bakom mig. Justin kom fram till mig men jag backade undan för varje steg han tog framåt.
Till slut gav han upp och började prata även om det säkert var fem meter emellan oss.
”Snälla Lina låt mig förklara.”
”Finns inget att förklara.” jag snyftade till innan jag fortsatte ”Du puttade inte direkt undan henne så det var förklarning nog. Skicka inte sms till mig, ring mig inte och kontakta mig inte på nåt annat sätt. Jag vill inte se dig igen. Jag hoppas du och den där slampan till flickvän får ett bra liv.” hans tårar hade också börjat rinna nu.
Jag vände mig om till David som kollade på mig med uppspärrade ögon.
”Fan att vi går i samma skola så jag måste möta dig varje dag. Förresten allt jag sa till Justin gäller även dig. Skulle inte förvåna mig om hon fick barn med båda er och ni skulle inte märka nånting.” det var mina sista ord innan jag satte mig i bilen och körde därifrån. Tårarna rann fortfarande oavbrutet och mitt smink hade runnit ner för mina kinder men jag brydde mig inte längre om hur jag såg ut. Mobilen ringde och pipade hela tiden så till slut stängde jag av den.  Jag hade passerat körhastigheten för länge sen. Jag sicksackade mellan bilarna tills jag kom fram till mitt hus. Jag hoppade upp ur bilen och skyndade mig fram till ytterdörren som jag låste upp och gick raka vägen till mitt rum utan att ens säga ett hej eller ge en blick till någon. Jag slängde mig i sängen och började gråta och skrika hysterisk. Som tur var dämpade kudden mina skrik. Varför lät jag honom komma in till mitt liv igen. Inte nog med att han tog mitt hjärta utan han stampade på den också, så den gick sönder i tusen bitar. Jävla fucking kändis som tror han kan allt.
”Gumman?” frågade mamma och kom upp till mig. Jag hade ingen aning om vad klockan var men jag hade i alla fall lugnat ner mig.
”Gå ut.” sa jag, om jag kunde gråta så skulle jag ha gjort det men tårarna var helt slut.
”Inte förrän du berättar varför du är helt förstörd.” sa hon bestämt.
Jag suckade. ”Kan jag i alla fall få ett glas vatten så berättar jag allt sen.”
Hon nickade och inom kort var hon tillbaka med ett glas vatten. Min hals kändes helt uttorkad efter allt gråtande. Jag drack törstigt vattnet och tog ett djupt andetag innan jag började berätta hela historien. Precis allt. Jag berättade om allt innan Justin var känd, middagen häromdagen och otroheten. Mamma lyssnade utan att avbryta.
”Det var inte direkt enkla problem ni har, men om ödet är att ni ska bli tillsammans så kommer ni nog stöta på varandra flera gånger, tills nån av er tar första steget till erat så kallade ”förhållande.”
Det var väldigt kloka ord hon sa och jag ska tänka på det nästa gång jag möter honom, även om jag inte vill.
Mamma insåg att jag ville vara själv ett tag så hon gick ner. Jag la mig och stirrade upp i taket tills jag kom på att jag stängt av mobilen. Det var väl dags att ta tag i verkligheten. Jag satte på den igen och sms efter sms landade in i inkorgen och jag hade 15 missade samtal från ingen mindre än Justin. Förstod han inget när jag sa att han inte skulle kontakta mig? Jag hade även några missade samtal från Nicki, Nellie och David. Jag struntade i alla samtalen och kollade på meddelande där jag hade några tio stycken från Justin och David som jag raderade på en gång utan att slänga en blick på dom och kollade istället på Nicki och Nellies sms. Nellie undrade varför jag försvann efter skolan utan ett hejdå till henne och Nicki hade skrivit att hon kanske ska komma och hälsa på. Jag ringde upp Nicki för jag hade inte ork att skriva allting i sms. Vi pratade om allt och jag berättade om Justin. Hon lyssnade verkligen precis som mamma hade gjort. Efter en stunds pratande kände jag verkligen hur hungrig jag var så jag och Nicki la på och jag skyndade mig till köket där jag åt två smörgåsar och drack ett glas vatten innan jag gick och satte mig i vardagsrummet. Pappa frågade inget så jag antar mamma hade berättat för honom.
”Mamma kan du sjukanmäla mig imorgon?” frågade jag.
”Självklart gumman, jag hoppas du blir bättre.” hon tittade lidande på mig.
Jag vände blicken mot TV:n igen.
Äntligen blev klockan så mycket så jag kunde gå och lägga mig.