Vi gick in genom bakdörrarna till flygplatsen för att inte dra till oss ännu mer onödig uppmärksamhet. Paparazzoerna och fansen hade följt oss som klister hela vägen till LAX flygplats.

”Då var det dags då…” viskade jag för mig själv innan jag vände mig mot Nicki.

”Jag kommer sakna dig så mycket.” sa hon efter x antal kramar.
Tårarna som samlats i Nickis ögon under kramarna började rinna när hon sa meningen.
”Jag kommer också sakna dig sis, lova att ringa när ni har landat.” sa jag.
Ögonen sved av alla tårar. Min bästa vän – min andra hälft – ska åka tillbaka till Sverige.
Hon nickade innan vi båda kramade om varandra en sista gång.
Ur ögonvrån såg jag hur Justin drog in Ryan och Chaz i broderliga kramar.
Min blick mötte Ryans när Nicki hade gått vidare till Justin.
Jag gick fram till honom och han sträckte ut armarna.
Ryan och Chaz var som storebröder jag aldrig haft.
”Ta hand om henne annars dör du.” viskade jag i Ryans öra.
Han drog bak huvudet och kollade skräckslaget på mig.
Jag bländade av ett litet leende vilket fick honom att inse sarkasmen i slutet av min mening.
Han nickade till innan jag gick fram till Chaz.
”Jag kommer sakna dig så mycket Chazzie.” sa jag och slängde armarna runt hans hals.
Han rynkade pannan åt mitt smeknamn, men la sedan armarna runt mig och besvarade min kram.
”Jag kommer sakna dig också Lina. Ta hand om Justins så syns vi snart igen.”
”Gate 24 till Göteborg är nu öppen.” ekade det i hela lokalen.

Så snart deras ryggtavlor försvann vände jag och Justin oss för att gå tillbaka till bilen.

-
Ett högt irriterad suck lämnade min strupe när mina ögon mötte de knivhuggande blixtarna och skriket nådde mina ögon.
Jag böjde ner huvudet och lät mitt hår skymma en del av mitt ansikte. Jag drog även ner mina Ray Bans över ögonen.
Vakterna runt oss försökte det bästa med att knuffa bort alla men Justin är som han är – han fick slut på tålamod – vilket orsakade att han gick med 2 meters långa steg till bilen och när han märkte att jag inte hann med tog han min hand. Kaoset blev värre.
Detta kommer skapa rubriker.

-

Stjärnklar himmel, kalla vindar.
Han virar filten tätare runt oss och håller om mig.
”Ser du Karlavagnen?” undrar han och pekar mot himlen.
Jag ler – ler mot stjärnorna som ser ner på oss – och nickar.
Plötsligt hör vi fyrverkerier en bit bort. Han tar min hand och vi ställer oss vid kanten av berget.
Där borta – andra sidan av havet – förvandlas himlen till en färgsprakande dans som speglar sig i vattnet.
Vi står där tätt intill varandra, nära kanten med i vinden i ansiktet.
När himlen återfår sina svarta nyanser vänder vi oss om. På andra sidan av berget syns fullmånen – den största jag sett.
Runt omkring oss är det mörkt, men där precis på berget lyser skenet från månen upp.
”Det här är att leva.” viskar han och kysser mig.
Då existrerar bara vi. Jag och Justin under månskenet.

Jag är så ledsen att kapitlet kom ut så sent men jag har verkligen mått dåligt - det ända jag har gjort är att sova och dricka varma drycker. Jag hoppas i alla fall ni gillar detta kapitel.
UPDATE: bilderna är inne nu!
Kommentera nu! :)

Previously:
”De utnyttjade mig och när jag sedan blev känd så glömde jag bort dom. De var som bortblåsta, och när du kom in i mitt liv…”
Hon vände upp blicken och mötte min.
”…så glömde jag ens vilka de var.” 
Hennes blick borrade in sig i min och mellanrummet mellan oss var laddad med tusen ord och känslor. 
Några meningar skulle precis lämna min mun men Linas röst avbröt mig. 
Denna gång lät det så skört och fullt med rädsla.
”De gav igen allting i parken.” 
Hennes ögon fylldes med tårar och jag kramade om henne hårt.

Sex dagar har gått sen polisförhöret. Två dagar sedan vi fick reda på att David och Jake fick sju månaders fängelsestraff medans Nellie fick fem månader.
Jag hade rynkat pannan. Hon var väl lika skyldig och delaktig som killarna.
Imorgon åker Ryan och companiet hem.
Det hade tagit hårt på mig – alla hade varit riktiga väggar att stödja sig mot, speciellt Nicki. Min bästa vän.
Jag kommer sakna dom enormt men jag har Justin – i alla fall i några dagar till innan jobbet tar över bådas hjärnor igen.
Mamma och Pattie hade kommit hem från deras lilla semester i tisdags – dagen efter att vi varit hos polisen.
Båda hade kollat medlidsamt på mig när jag berättat hela historien. De båda hade uttalat meningar som ”det är tur att polisen fick tag på de rätta personerna.”
Jag hade bara nickat.
Även om de hade misshandlat mig kunde jag inte låta bli att känna ett stygn av saknad. Första vänner, ekade genom mitt huvud 24/7.

”Lina är du klar?”
Nickis röst avbröt mina tankar.
”Snart.”
Vi skulle spendera Chaz och companiet sista dag med en liten grillfest.
Jag drog några sista drag med mascaran och kletade på lite läppglans innan jag ut ur badrummet.
Nicki stod där utanför i en vit kort klänning med ett svart bälte, ett par sandaler och håret i en hästsvans.
”Justin kommer svimma när han ser dig.” sa hon och blinkade med ögat.
Jag skakade bara på huvudet – människan hade inte en aning om hur hon såg ut. Ryan kommer dö.
Vi började tjafsa på skoj över vem som såg snyggast ut och det hela slutade med att bådas kinder var röda av kommentarer. Jag skakade ännu en gång på huvudet och flinade innan jag tog tag i hennes handled och drog med henne ut till trädgården.

-
Tredje person:
Kvällen blev lyckad. Alla blev smått förvånade när de mötte den blonda tjejen från Twist fest, Ashley.
De fick veta att hon numera var Chaz flickvän. Lina tyckte synd om dom eftersom de ens inte bodde i samma land, men de skulle klara det. Om de var villiga att kämpa för varandra.
Ashley var en riktig schyst och snäll person som inte var ute efter fame vilket fick både Justin och Lina att slappna av i hennes närhet.

Jag och Justin ligger båda två i sängen och försöker sova. Tankarna av grillfesten fick mig att le lyckligt. Vi hade haft det riktigt bra.
Täcket omfamnade min. Jag väntade på att den skulle ge sin effekt på mig – ge mig lite värme.
Justins andetag hörs och jag känner hans rörelser.
Han vrider snart på kroppen och lägger armen runt min midja. Hans varma andetag känns i nacken.
Hans närhet fick mig att glömma resten av omvärlden. Trygghet var min sista tanke innan jag föll in i drömmarnas värld

Vad tyckte ni om att jag skrev från en tredje person?
Hur tänker ni kring Linas tvekande känslor?
-
Jag vet att detta kapitel är extremt kort men jag kände att jag behövde sluta där annars skulle kapitlet bli jättehoppigt - om ni förstår hur jag menar.
Drama kommer - så att ni är förbredda, haha.
Kommentera mycket nu! :)

Previously:
Vi satte oss ner och jag la snabbt en hand över Linas axlar för att visa henne min närhet.
Hon flätade in sina fingrar i mina. Iskalla.
Det var min enda tanke när jag kände hennes hud mot min.
”Jag kommer ta in de tre personerna vi tror ha misshandlat er och sedan får ni fylla i några papper Mrs. Smith. Det kommer vara två poliser med och dom kommer ha handbojor så ni behöver inte vara oroliga” Sa Johan
Alla nickade och dörren öppnades.
Allas huvud vändes ditåt och jag kände snabbt hur Lina blev tyngre i mina armar och började skaka.
Du måste fucking skoja med mig!

In kom in en blond tjej och en muskolös kille med ljusbrunt hår. De verkade bekanta på något sätt. Håret…utseendet. Vem det än var så kunde inte jag koncentrera mig . Hela min hjärna fylldes med ilska och hat mot killen som gick bakom dom. David!
Alla hade orangea  overaller på sig och handklovar runt handlederna.  Precis som Johan hade sagt stod det två stora poliser bakom dom.
Ett litet läte lämnade Linas strupe och avbröt alla mina tankar – vad de hade på sig, vilka de var och speciellt mina mordiska tankar mot David.
Jag vred snabbt huvudet mot henne och såg att hennes blick var fast på de tre gestalterna vid dörren. Kroppen skakade men hon grät inte. Gåshuden täckte hennes armar och ben. Jag drog henne till min famn för att få henne ner på jorden igen.
Jag kollade på Nicki och Ryan över hennes axel, Nicki hade uppspärrade ögon och ett hårt grepp om Ryans hand medans Ryan såg allmänt förvirrad ut men hade en gnutta av ilska i ansiktet – precis så som jag kände och såg ut.

Lina var fortfarande stel i min famn men skakningarna hade minskat smått.
”Sätt er där.”
Johans röst avbröt allting. Den var allvarlig och inga känslor hördes.
De två poliserna puttade fram David och companiet till tre stolar som stod bredvid katedern som Johan satt vid.
Jag kände hur Lina ryste till så jag höll henne – om den ens gick – hårdare.

Jag slängde en blick mot klockan och såg att det hade gått 2 timmar redan. Lina började sakta men säkert komma tillbaka till verkligheten.
David, Nellie och Jake – som jag fått reda på att blondinen och killen hette – hade gått ut efter en timme. Nu satt vi där  - jag, Lina, Nicki, Ryan och Johan – medans Lina fyllde i papper om händelsen.
Poliserna skulle sedan prata med domstolen om saken och de skulle komma fram till hur länge David och company skulle ha fängelsestraff.

”Tack Johan.” sa jag och skakade hand med honom när allt var klart.
”Ingen orsak.” sa han och släppte min hand för att sedan ta Ryans följd av Nicki och sen Lina.
De utbytte några ord om att han skulle ringa så fort de bestämt sig. Hon nickade och log innan vi alla gick ut genom hans rum. Men jag såg igenom hennes fasad.
Hon var fortfarande rädd och chockad.

-
Ett suck lämnade Linas mun när hon satte sig i soffan.  Jag kunde inte tyda på om det var lycka, rädsla ilska.
”Hur är det gumman?” frågade jag och satte mig bredvid henne?
”Jag är lättad men samtidigt inte.”
Nicki och Ryan satte sig på soffan bredvid våran.
”Vilka var de där, David känner jag igen men resten?” frågade jag henne.
En tystnad uppstod och hon utbytte flera blickar med Nicki och jag såg ur ögonvrån hur hon nickade.
”De var Linas bästa vänner.” sa Nicki.
Jag rynkade pannan. Vadå bästa vänner? Varför skulle de då misshandla henne?
Lina satt tyst och bara kollade framåt.
”De var hennes fösta vänner här. Jake är eller kanske var Nellies pojkvän. Nellie och Lina var tighta och berättade det mesta för varandra -  eller ska jag säga att Lina berättade allt för Nellie.
 Jag kände ett styng i hjärtat varje gång hon nämnde henne över telefon. Hur de hade gjort detta och hur de berättat det andra. Det borde varit jag som hjälpte till när hon hade svåra tider. Men tillslut bestämde jag mig för att acceptera läget. Det var mitt värsta misstag någonsin.” fortsatte Nicki.
Jag och Ryan satt och tittade på henne och väntade på att hon skulle berätta mer men det kom aldrig någon fortsättning.
”De utnyttjade mig och när jag sedan blev känd så glömde jag bort dom. De var som bortblåsta, och när du kom in i mitt liv…”
Hon vände upp blicken och mötte min.
”…så glömde jag ens vilka de var.”
Hennes blick borrade in sig i min och mellanrummet mellan oss var laddad med tusen ord och känslor.
Några meningar skulle precis lämna min mun men Linas röst avbröt mig.
Denna gång lät det så skört och fullt med rädsla.
”De gav igen allting i parken.”
Hennes ögon fylldes med tårar och jag kramade om henne hårt.

Trodde ni att det skulle vara dom - Nellie, Jake och David?
Vad tyckte ni om att hela kapitlet var i Justins perspektiv?
-
Kort - jag vet men jag kände att det var ett perfekt ställe att avsluta på.
BTW jag är på skrivlust just nu så jag ska försöka få ut ett till ikväll eller imorgon.
We'll see när det blir klart.
Era kommentarer gör min dag så keep going! ♥

Previously:
”Jag älskar dig också, men säger du det för att få mig att må bättre?”
”Nej, men funkar det?”
”Ja.”
”Jag ska vara ärlig. Jag älskar dig och allting om dig. Du är så perfekt.”
”Du är kärleken av mitt liv. Kyss mig nu.” fortsatte han.
Alla började att skratta och jag böjde mig fram för att trycka mina läppar mot hans. 
Det var en bra kyss, en enkel kyss, en romantisk. Jag var fast i stunden. 
Det var så skönt att vara med Justin så här, vara normal, ingen kändisskap och definitivt inga paparazzi.

Kvällen hade tänkts spenderas framför TV:n men Lil Twist – Justins polare – hade andra planer – vi ska på fest hos honom. Jag har inte mött honom förut så jag var ganska nervös.

Duschens strålar var varma mot min hud.
Det fick bli en snabbdusch för jag var tvungen att hinna med makeup och kläderna.
Jag vred av vattnet och tog handduken jag lagt fram på handfatet och började torka min kropp.
Jag satte på mig mina svarta spetsunderkläder. Min blåa korta klänning hängde på en galge vid kroken på dörren. Jag tog ner den och satte på mig. Klänningen var längre baktill, hade små veck vid midjan och var axelbandlös. Simple.
Håret fick bli som det blev för jag hade inte tid med att platta eller locka det.
Jag sminkade mig – fondation, brun ögonskugga, eyeliner, puder och maskara.
”Babe är du snart klar?”  ropar Justin från sovrummet.
Jag ler mot min spegelbild, låser upp badrumsdörren och släcker lampan innan jag går ut.
Justin hade ryggen mot mig och kollade ut genom fönstret mot den orangerosa himlen.
”Jag är klar.” säger jag och väntar tills han vants sig om.
Hans ögon spärras upp smått sedan spricker han upp i ett leende.
”Dig måste jag hålla hårt i.” Jag fnittrade till och hämtade mina beige pumps och en liten väska jag skulle ha lite nödvändiga saker i.
Alla var klara förutom Nicki som höll på att fixa det sista med hennes makeup. Killarna började bli smått otåliga men jag förstod henne. Jag vill också se perfekt ut.
När Nicki kom tillbaka hade hon en svart kort spetsklänning som satt som en smäck på henne med ett par svarta pumps i samma modell som mina.
Vi alla går ut mot Justins Range Rover medans han låser ytterdörren.
Justin öppnar bildörren till mig och jag sätter mig och han springer till sin sida och sätter sig inne i bilen. Companiet sitter där bak.
Bilen börjar snart röra sig. De första minuterna var bilen tyst men sen slår jag på radion. Jag söker runt lite tills jag hittar en radiostation med bara musik.
”Vi ska spela några gamla låtar nu. Jag är väldigt säker på att alla ni vet vilken sång detta är, speciellt beliebers.
Jag vänder huvudet mot Justin och ser att han har ett leende på läpparna men är fortfarande fullt koncentrerad på vägen.
En bekant sång kommer på – One time.
”When I met you girl my heart went knock knock. Now them butterflies in my stomach won’t stop stop.”
Musiken fyller hela bilen. Jag höjer volymen och alla börjar att sjunga.
Några minuter senare är låten slut och jag sänker volymen så det bara blir bakgrundsmusik.
”Hey, du sjunger inte dåligt.” säger Justin på skoj.
Jag överdriver hela min divapose.
”Tyst med dig. Jag älskar ju den sången.”
”Åh säkert? Är du en belieber?” frågar Justin och flinar.
”Ja. Jag bara älskar Justin Bieber sååååååå mycket. Åh gud, jag hoppas jag möter honom nån dag. Jag skulle bokstavligt talat svimma.” säger jag och gör rösten ljusare.
”Jag kan nog ordna ett möte med honom.” säger han och blinkar.
Alla i bilen börjar skratta och jag slår till honom på skoj.
”Ey bro, du skulle svänga vänster där.” sa Ryan och böjde sig framåt lite.
”Linas fel.” säger Justin och alla skrattar igen – inklusive mig.
Justin gör ett U-sväng och svänger åt rätt håll nu. Snart börjar en stor lyxvilla göra sig synlig.
Vi alla kliver ut ur bilen när Justin har parkerat.
Vi går upp mot dörren och Justin ringer på.
Snart öppnar Twist dörren och killarna gör varsin handshake med honom innan de presenterar mig och Nicki.
Twist hälsar på Nicki med en handskakning först och sedan mig.
Han kollar djupt in i mina ögon. Jag avbryter ögonkontakten och skakar irriterad på huvudet. Hoppas bara det där var någon vanlig gest för honom. Jag höjer huvudet igen och märker att Twist har vänt huvudet mot Justin.
”Din tjej?” frågar han.
”Definitivt.” säger Justin och lägger armen runt min midja.

 
Vill så gärna skriva längre men jag måste packa - vi ska åka till Göteborg imorgon (again.)
Det var en speciell grej jag skulle ha haft med i den här kapitlet men jag hinner inte så det kommer i nästa förhopningsvis.
Jag kommer hem på söndagkväll så inget kapitel under helgen om jag nu inte helt plötsligt får tag på en dator och internet.

Kommentera iallafall. ♥

Previously:
Sagt och gjort. Vi klev ut ur bilen och började gå längst trottoaren. Kenny och Jacob var med oss. 
Fotoälskaren Nicki var hade hon henne kamera hängandes runt halsen och var beredd att fånga varje speciell ögonblick.
Kenny gick på gängets högra sida medans Jacob gick på våran vänstra sida. 
Det kliade i fingrarna av att hålla Justins hand men det var inte lätt med paparazzoerna som lurade i varje hörn. Man vet aldrig hur mycket median förvred sanning nästa dag. 
Nicki drog mig framåt lite innan hon vände sig om med kameran i högsta hugg.
"Smile!"

Victoria Secret, Forever 21, AX, Gucci, H&M. Nicki och Lina var lik två virvelvindar när de gick in och ut genom både det ena och andra affären.
Stackars Jacob som var tvungen att bära alla kassar. Tillslut hade Kenny också hjälpt till.
Resultatet blev att de bar minst 10 kassar var, men det tog inte stopp bara för det utan de fick snart flera.
Under tiden tjejerna provade kläder satt vi på sofforna utanför provrummen – med kassarna runt oss – och gav dom komplimanger varje gång de kom ut med en ny klädesplagg.
Jag kollade ner på påsen jag hade vid mina ben och tittade på de nya jeansen jag hade köpt. Ur ögonvrån såg jag hur Ryan och Chaz diskuterade deras nya kepsar. 


”Nej vad säger ni, ska vi gå och lämna kassarna och käka någonting sen?” frågade Kenny och ställde sig upp från soffan han suttit på den senaste halvtimmen.
Med allas godkännande begav vi oss mot kassan.
Diskussionerna jag och Lina hade om vem som skulle betala tog aldrig slut men denna gång fick jag min vilja igenom.
Kassörskan var snabb på det hon gjorde men jag hann och få en skymt av något rött med paljetter.
Underkläder? Tanken fick mig att le.
Jag betalade och tog kassen själv eftersom Kenny och Jacob hade redan händerna fulla.
Paparazzoerna var i full fart när vi var vid bilen. Kaos var det rätta ordet. Blixtarna smattrade hit och dit.
Jag hörde hur alla pustade ut när vi satt i bilen. Jacob fick tuta flera gånger innan de flyttade sig.

Jag stoppade in den sista kycklingbiten i munnen innan jag la ner besticken och lutade mig smått bakom i stolen.
Chaz och Kenny var de enda som fortfarande åt.
Vi hade kört till en chinarestaurang precis efter att vi lämnat gallerian.
”Snälla kan vi gå och ta en bild. Snälla!” jag vände mig mot viskningarna bakom mig och tittade mot den lilla tjejen i kanske 7-årsålder sitta och dra i sin mammas arm.
”Sluta nu. Dom äter och det är oartigt att gå fram bara sådär.” svarade kvinnan som satt bredvid henne som jag antar var hennes mamma.
Jag reste mig upp och drog i Justins arm. Han kollade oförståendet mot mig och jag nickade lite diskret bakåt. Leendet som växte fram på hans läppar utstrålade bara lycka.
Även han ställde sig på benen och vi gick mot den lilla tjejen.
Mamman kollade upp mot oss innan tjejens blick också drogs mot oss. Hon tjöt högt och slängde sig i armarna på mig som stod närmast.
Jag satte mig på huk och kramade om henne.
”Hej sötnos.” sa jag och log mot henne.
”Hej.” sa hon blygt.
Justin satte sig också bredvid mig och hon slängde sig i famnen på honom.
”Vad heter en söt tjej som du?” frågade Justin som nu stod upp med henne i famnen.
”Alicia.” sa hon och rodnade.
”Kan jag få en autograf och en bild med er två?” frågade hon sedan.
Jag och Justin svarade ett självklart och hennes mamma tog upp papper, penna och en kamera.

”Ursäkta besväret.” sa Alicias mamma när vi hade skrivit varsin autograf och tagit flera bilder.
”Inget att be ursäkt om. Fansen är det viktigaste i våra liv.” sa Justin som svarade för oss båda.
Helen – som jag fått reda på att hon heter – log mot oss och vi gick tillbaka till gänget. 
Deras leenden smittade av sig på oss.

Resten av dagen slappade vi bara framför TV:n tills det blev sent nog att sova.
"Lina jag måste berätta en sak." sa Justin när vi hade lagt oss i sängen.

Oj Oj Oj...vad ska han berätta? Ni kan svaret redan, haha :P
Kommentera. ♥

Previously:
Efter att ha borstat tänderna, bytt om och sagt godnatt till alla kröp jag ner i sängen och väntade på att Justin skulle komma tillbaka från toaletten.
Jag vände och vred på mig i sängen tills Justin kom tillbaka och han överaskade mig genom att trycka sina varma mjuka läppar mot mina. 
Han la sig halvt över mig och lämnade blöta kyssar längst med min hals ner till nyckelbenet. Han kysste mig upp till halsen igen innan han avslutade allt med ett enkelt puss på kinden.
"Godnatt babe."
"Godnatt Justin." sa jag och la mig på hans bröst.

Nästa morgon vaknade jag av att Justin lämnade fjäderlätta kyssar över min käke ner till halsen – om och om igen.
Gåshuden spred sig snabbt över min kropp. Jag öppnade ögonen och såg in i Justins hasselbruna ögon som kunde vända min värld upp och ner på bara några sekunder.
Jag drog ner hakan så det gömde min hals från hans varma läppar.
”Det kittlas.” förklarade jag åt för hans trumpna ansiktsuttryck och drog upp hakan ingen.
Han nickade och ett bländande leende tog plats på hans läppar igen.
”God morgon sweetheart.” sa han sedan och jag blev alldeles var i kroppen.
”God morgon babe.” sa jag och började kravla mig ut ur sängen att gå till badrummet. Det svartnade till för ögonen när jag stod upp. Ni vet när man känner sig alldeles vinglig och det blir blint framför ögonen? Exakt så känns det just nu. Jag satte mig på sängen igen för att inte ramla.
”Är du okej?” frågade Justin oroligt.
Det svarta ”dimman” försvann ut ur mitt synfält och jag kunde se klart igen. Jag vred huvudet mot Justin och nickade.
”Jadå, det svartnade bara till framför ögonen.” sa jag och nu var det hans tur att nicka.
Hans pannan var fortfarande rynkad så jag böjde mig fram och kysste hans läppar – en kyss han villigt besvarade -  i hopp om att få honom på andra tankar.
”Sluta oroa dig i onödan.” var min sista mening innan jag försvann in till badrummet.
Jag hörde skratt bakom mig och ett leende växte sig fram på mina läppar.

Jag torkade mig snabb efter duschen jag tagit och öppnade dörren för att gå ut till sovrummet.
Justin befann sig inte där och jag hade mina aningar om att han var nere i köket och fixade frukosten.
Jag gick till min väska som låg vid dörren och la den med en duns på sängen. Jag grävde ner händerna efter någonting som jag kunde ha på mig.
Tillslut hade jag ett par tighta jeans på mig med en beige stickad tröja som jag hade vikit upp ärmarna på.
Jag studerade mig själv i helfigurspegeln Justin hade inne i sin WIC innan jag gick och hämtade min necessär och gick in till badrummet ännu än gång.
Jag kammade genom håret och lät det lufttorka. Jag sminkade mig med foundation, puder, mascara och eyeliner. Jag kände mig nöjd med resultatet och tog med mig necessären och la den i min väska innan jag gick till köket där Justin antagligen befann sig.

Precis som mina misstankar hade anat befann sig Justin i köket. Han stod vid spisen och lagade pannkakor. För några sekunder lät jag mig själv studera hans rörelser. Han drog handen genom håret flera gånger under processen. Sedan rynkade jag pannan, han var ensam. Vart är de andra?
Justin la den sista pannkakan på tallriken samtidigt som min blick hittade klockan, 10.00. Det förklarar saken – ingen av dom är morgonmänniska så de ligger säkert i sina sängar nu och snarkar högt.
Jag fnittrade till av min egen tanke vilket fick Justins uppmärksamhet att hamna på mig.
”Hur länge har du stått där?” frågade han med ett leende.
”Vad gott det luktar.” sa jag och undvek hans fråga. Han skulle säkert tro att jag var knäpp om jag berättade att jag stod där ganska länge och bara kollade på honom.
”Försöker du undvika frågan?” frågade han och gissade sig rätt till mina tankar.
”Kanske.” sa jag och gick fram till honom.
Någon meter var det emellan oss när Justin tog tag i mina händer och drog mig in till hans varma famn. Avståndet mellan oss var minimalt och han släppte mina händer - som jag höjde tills hans axlar - för att lägga armarna runt min midja istället. Han närmade sitt ansikte mot mitt och nuddade med sina läppar mot mina.

Varför kysser han mig inte? Jag var desperat av att känna hans läppar mot mina.
”Hur länge?” andades han fram mot mina läppar.
”Ett tag.” andades jag tillbaka.
Han verkade inte nöja sig med mitt svar men jag såg hur lusten av att kyssa mig brann i hans ögon. Det slutade med att jag fick min kyss och han fick ett halvt svar. Jag himlade med ögonen tanken.
”Här står ni och myser?” Chaz röst avbröt oss och jag kände hur irritation över hans närvaro växte i min kropp.
Justin suckade bara innan han släppte mig. Dukat var det redan så det var bara att sitta ner och hugga in.
Efter ett tag kom Nicki och Ryan in till köket.
Alla berömde Justin för pannkakorna och han tackade.
”Vad hittar vi på idag då?” frågade Chaz när han ätit klart. Jag hade tappat räkningen efter 5. Matälskare rörde det sig i mitt huvud.
”Kan vi inte gå på shopping. Jag behöver nya kläder.” sa Nicki.

Sagt och gjort. Vi klev ut ur bilen och började gå längst trottoaren. Kenny och Jacob var med oss.
Fotoälskaren Nicki var hade hon henne kamera hängandes runt halsen och var beredd att fånga varje speciell ögonblick.
Kenny gick på gängets högra sida medans Jacob gick på våran vänstra sida.
Det kliade i fingrarna av att hålla Justins hand men det var inte lätt med paparazzoerna som lurade i varje hörn. Man vet aldrig hur mycket median förvred sanning nästa dag.
Nicki drog mig framåt lite innan hon vände sig om med kameran i högsta hugg.
"Smile!"

---

Blev väldigt nöjd med slutet och kökscenen måste jag säga.
Kommentera nu babes!! ♥