Previously:
Sagt och gjort. Vi klev ut ur bilen och började gå längst trottoaren. Kenny och Jacob var med oss. 
Fotoälskaren Nicki var hade hon henne kamera hängandes runt halsen och var beredd att fånga varje speciell ögonblick.
Kenny gick på gängets högra sida medans Jacob gick på våran vänstra sida. 
Det kliade i fingrarna av att hålla Justins hand men det var inte lätt med paparazzoerna som lurade i varje hörn. Man vet aldrig hur mycket median förvred sanning nästa dag. 
Nicki drog mig framåt lite innan hon vände sig om med kameran i högsta hugg.
"Smile!"

Victoria Secret, Forever 21, AX, Gucci, H&M. Nicki och Lina var lik två virvelvindar när de gick in och ut genom både det ena och andra affären.
Stackars Jacob som var tvungen att bära alla kassar. Tillslut hade Kenny också hjälpt till.
Resultatet blev att de bar minst 10 kassar var, men det tog inte stopp bara för det utan de fick snart flera.
Under tiden tjejerna provade kläder satt vi på sofforna utanför provrummen – med kassarna runt oss – och gav dom komplimanger varje gång de kom ut med en ny klädesplagg.
Jag kollade ner på påsen jag hade vid mina ben och tittade på de nya jeansen jag hade köpt. Ur ögonvrån såg jag hur Ryan och Chaz diskuterade deras nya kepsar. 


”Nej vad säger ni, ska vi gå och lämna kassarna och käka någonting sen?” frågade Kenny och ställde sig upp från soffan han suttit på den senaste halvtimmen.
Med allas godkännande begav vi oss mot kassan.
Diskussionerna jag och Lina hade om vem som skulle betala tog aldrig slut men denna gång fick jag min vilja igenom.
Kassörskan var snabb på det hon gjorde men jag hann och få en skymt av något rött med paljetter.
Underkläder? Tanken fick mig att le.
Jag betalade och tog kassen själv eftersom Kenny och Jacob hade redan händerna fulla.
Paparazzoerna var i full fart när vi var vid bilen. Kaos var det rätta ordet. Blixtarna smattrade hit och dit.
Jag hörde hur alla pustade ut när vi satt i bilen. Jacob fick tuta flera gånger innan de flyttade sig.

Jag stoppade in den sista kycklingbiten i munnen innan jag la ner besticken och lutade mig smått bakom i stolen.
Chaz och Kenny var de enda som fortfarande åt.
Vi hade kört till en chinarestaurang precis efter att vi lämnat gallerian.
”Snälla kan vi gå och ta en bild. Snälla!” jag vände mig mot viskningarna bakom mig och tittade mot den lilla tjejen i kanske 7-årsålder sitta och dra i sin mammas arm.
”Sluta nu. Dom äter och det är oartigt att gå fram bara sådär.” svarade kvinnan som satt bredvid henne som jag antar var hennes mamma.
Jag reste mig upp och drog i Justins arm. Han kollade oförståendet mot mig och jag nickade lite diskret bakåt. Leendet som växte fram på hans läppar utstrålade bara lycka.
Även han ställde sig på benen och vi gick mot den lilla tjejen.
Mamman kollade upp mot oss innan tjejens blick också drogs mot oss. Hon tjöt högt och slängde sig i armarna på mig som stod närmast.
Jag satte mig på huk och kramade om henne.
”Hej sötnos.” sa jag och log mot henne.
”Hej.” sa hon blygt.
Justin satte sig också bredvid mig och hon slängde sig i famnen på honom.
”Vad heter en söt tjej som du?” frågade Justin som nu stod upp med henne i famnen.
”Alicia.” sa hon och rodnade.
”Kan jag få en autograf och en bild med er två?” frågade hon sedan.
Jag och Justin svarade ett självklart och hennes mamma tog upp papper, penna och en kamera.

”Ursäkta besväret.” sa Alicias mamma när vi hade skrivit varsin autograf och tagit flera bilder.
”Inget att be ursäkt om. Fansen är det viktigaste i våra liv.” sa Justin som svarade för oss båda.
Helen – som jag fått reda på att hon heter – log mot oss och vi gick tillbaka till gänget. 
Deras leenden smittade av sig på oss.

Resten av dagen slappade vi bara framför TV:n tills det blev sent nog att sova.
"Lina jag måste berätta en sak." sa Justin när vi hade lagt oss i sängen.

Oj Oj Oj...vad ska han berätta? Ni kan svaret redan, haha :P
Kommentera. ♥