”Saige, jag skulle aldrig göra det där mot dig…”
”Du kallade mig slampa!” grät hon. ”Bara gå härifrån Justin! Du brydde dig inte om mig när Rory var runt och jag är helt säker på att du inte fucking bryr dig om mig nu heller! Du vill bara känna dig bra! Jag behöver inte dig!” skrek hon och pekade mot dörren.

Saige’s POV
”Jag vet att du egentligen inte vill att jag ska gå Saige.” skakade Justin på huvudet.

”Jag vill att du ska gå.” jag kunde nästan känna hur mitt blod kokade.

En enda sekund hann passera innan han flyttade sig närmare och gjorde att jag stelnade till. ”Varför vill du att jag ska gå? Vill du inte ha någon som kan trösta dig Saige?”

”Det funkar inte såhär Justin!” skrek jag och fick tillbaka kontrollen över min kropp. ”Du kan inte behandla mig som ingenting när Rory är med, och agera som fucking Prince Charming eller någon hjälte när jag är sårad. Detta är inte en film Justin, gå nu!”
”Jag går ingenstans Saige.”

Jag skakade på huvudet. ”Jag vill inte ha dig här.” jag släppte hans ögon och kollade ner på täcket jag satt på.

Justin ignorerade mig och slingrade sina armar runt min kropp. Jag stelnade till och kände hur klumpen i min hals växte, men jag vägrade gråta framför honom.

”Du behöver inte låtsas vara stark.” viskade han i mitt öra. De orden gjorde att jag föll samman helt inombords. Kraftiga snyftningar lämnade min mun i samband med att jag gömde mitt ansikte i hans axel. Hans hand åkte längst min rygg i lugnande rörelser samtidigt som han drog mig närmare.

”Varför hände det mig?” lät jag ut mellan snyftningarna. ”Jag förtjänade det inte!”
”Jag vet Saige, jag vet.” viskade han. ”Mikey kommer vara en död man när jag hittar honom, oroa dig inte för det, okej?”
”Jag kan inte gå till skolan imorgon. Han kommer vara där, vad händer om han hittar mig ensam i korridoren?”
”Jag svär, jag kommer låta min mamma snacka med din om att ge dig hemundervisning.”

”Då tror han att jag är någon pussy.” grät jag.

”Saige.” Justin gav mig en menande blick. ”Jag är säker på att jag inte bara talar för mig själv, utan dina föräldrar och din bror också när jag säger att jag mycket hellre vill att du ska vara säker. Om människor visste vad Mikey gjort så skulle det sista i deras huvud vara att kalla dig ´pussy.´”
”Vem skulle tro den nya white-yn?” mumlade jag.

”Alla skulle det om jag bekräftade det du berättade. Har du glömt vilken inverkan jag har på den här staden?”
Jag ryckte på axlarna. ”Jag vet ingenting längre Justin. För allt jag vet så skulle du kunna försöka våldta mig nu. Hur vet jag vem jag ska lita på längre? Jag kände inte ens Mikey. Jag sa bara någon random namn och med min otur, så var det en riktig person. En riktig person som ville våldta mig dammit!” jag boxade till vägen, men skrek genast ut i smärta.

”Shit Saige.” Justin greppade min hand och började undersöka den för att se om jag skadat mig själv.

”Du borde verkligen inte gå runt och boxa till väggar.” han försökte lätta upp stämningen med ett skämt. ”Minns du inte hur ont du hade förra gången?”

Jag himlade med ögonen och drog tillbaka min hand.

Han suckade. ”Hur många gånger behöver jag be om ursäkt innan du förlåter mig? Jag är ledsen Saige. Jag är en asshole, jag vet.”
”Mer än en asshole.” jag stirrade in i hans ögon. ”En mega asshole.”
Han log och drog tillbaka mig till sin famn. ”Betyder dina skämt att du förlåtit mig? Eller i alla fall kan stå ut med mig?”
Jag suckade och slingrade armarna runt honom. ”Jag antar det…”

En rap sång började eka högt mellan väggarna i mitt rum. Justin och jag drog oss isär innan han fiskade upp sin mobil från fickan på sina skinny jeans och stirrade på skärmen.

”Rory ringer mig.” informerade han.

Jag suckade. ”Svara då… gå och snacka med din sexleksak.”
”Nej.” han skakade på huvudet och slängde sin mobil på sängen. ”Hon är inte viktig.”

Jag tog upp hans mobil och lät min tumme glida över den gröna knappen innan jag pressade den mot mitt öra i samband med att låten avbröts.

”Hallå?” svarade jag med en gnutta attityd i rösten.

”Vem är detta?” svarade Rorys bitchiga ton. ”Och varför hänger du med Justin?”
”Det är oviktig information för dig. Kan jag nu hjälpa dig Ms. Rory?”
”Ge telefonen till Justin.” morrade hon.

Jag tittade över på honom, och fick genast ögonkontakt. ”Han är lite upptagen just nu…”
”Med…?”

”Damn bitch, sluta vara nyfiken.” jag la på och slängde mobilen tillbaka på min säng. ”Din sexleksak är för nyfiken.”
Justin skrockade. ”Jag antar att jag inte är bra på att välja första kärleken, eh?”
”Du väljer dem inte.” ryckte jag på axlarna. ”De faller bara på dig. Men du behöver inte alltid stanna kvar med dem, vet du.” Flörtade jag nyss?

”Jag vet.” flinade han.

Vi stirrade på varandra en lång stund innan Justin flyttade sig närmare. En flämtning lämnade min mun i samband med att han lutade sitt ansikte mot mitt. Glimtar av Mikey trängde sig in i mitt huvud, men blev snabbt ersatta av Justin som sparkade honom och snart ersatte honom på ett lugnande sätt för mig. Hans läppar var nästan pressade mot mina innan en hög knackning gjorde att vi båda hoppade isär.

”Justin!” skrek Seneca. ”Är hon okej?”
”God dammit.” muttrade Justin innan han höjde sin röst. ”Vi pratar bara!”

”Saige, jag älskar dig!” skrek hon på ett tröstande sätt.

”Jag älskar dig också Seneca!” skrek jag tillbaka och lutade mig mot mina kuddar i samma stund som Justin placerade sig själv ovanför mig. Jag kunde känna hur mitt hjärtas normala takt ökade.

”Behöver du något?” ropade Seneca från andra sidan dörren.

”Jag behöver dig.” viskade jag till Justin innan jag höjde rösten för att svara Seneca. ”Nope!”

”Går detta för snabbt?” undrade han försiktigt. ”Jag har ingen aning om hur du känner nu sedan händelsen, och jag vill inte gå fram för hastigt och göra så att du freakar ut och stänger ut mig helt.”
Var den skrämmande Bronx gangstern, Justin Bieber, gullig mot mig och brydde sig om mina känslor?

Ett leende sträckte sig längst mina läppar vid tanken av hans omtänksamhet. ”Mys med mig.”
Han flyttade sin position så han istället låg bredvid mig. Han slingrade sin starka, muskulösa arm runt min kropp och pressade mig närmare sig. Mitt hjärta dunkade häftigt men jag lät inte det stoppa mina rörelser som var identiska med hans. Jag begravde mitt ansikte i hans bröst och kände mina ögon falla ihop.

”Jag är så ledsen.” viskade han i mitt öra än en gång.

Jag vaknade nästa morgon och fann mig fortfarande i Justins armar. Inte för att jag inte ville.
Tyst gäspade jag och stirrade på hans stilla kropp. Det enda som rörde sig var hans bröstkorg på grund av hans andning. Hans ögon var hårt stängda och hans läppar var i en rak linje. Jag lät mina fingrar åka genom hans hår och fixa de hårstrån som inte låg på sin plats. Jag hörde hur han lät ut ett djupt andetag innan han öppnade sina ögon för att fånga mina.

Ett leende placerades på hans läppar. ”God morgon.”
”God morgon.” jag harklade mig och placerade min hand vid min sida igen.

”Du behövde inte sluta.” skrockade han.

”Jag vill inte tränga mig in i ditt personliga utrymme.”

”Med dig är det okej babe.” ryckte han på axlarna.

Mina kinder hettade upp och jag gömde genast mitt ansikte under täcket.

”Vad är klockan?” jag dök upp igen när jag kände att mitt ansikte hade svalnat, och tittade på klockan som var på Justins sida. Det var nio.

”Fan, jag är sen till skolan.” jag hoppade upp ur sängen och slängde hela täcket över Justin.

”Saige.” Justin satte sig upp. ”Bry dig inte om skolan, och bara stanna hemma och häng med mig idag.”
”Jag kan inte missa skolan redan, det är fortfarande tidigt på terminen.”
”Well, förhoppningsvis kan jag övertyga dina föräldrar om hemundervisning, så det kommer inte spela någon roll ändå.”
Jag himlade med ögonen. ”Jag vill inte ha hemundervisning. Hur ska jag då träffa nya personer?”
”Vill du se Mikey varje dag?”
Mitt ansikte föll genast och jag tittade ner i golvet. ”…nej.”
Tårarna brände bakom ögonlocken och jag försökte genast blicka bort dem.

”Shit Saige, gråt inte.”
Jag viftade bort honom. ”Jag är okej.”
”Jag kommer mörda den killen.”
”Det är okej Justin.” suckade jag och föll tillbaka i sängen. ”Bara somna om.”
Han la sig tillbaka bredvid mig och lät sina armar hitta sin väg runt mig.
”Vad ska jag göra?” undrade han.

Jag vände ansiktet mot honom. ”Med vad?”
”Jag tror, jag… jag gillar dig Saige.”
Mina ögon vidgades i samband med att Justin ställde sig upp.

”Jag måste ta hand om en sak men jag kommer tillbaka senare.” han gick ut ur mitt rum som om han nyss inte berättat att han håller på att utveckla en crush på mig, medan jag endast satt där med vida ögon och en haka nere i marken.

Justin’s POV
Jag gick upp de tre stentrapporna till Rorys lilla hus. Högt knackade jag på dörren innan jag lutade mig mot staketet som höll vem som helst från att falla från den en meter höga verandan. Inom några sekunder öppnade hon dörren. Hon var klädd i ett par svarta leggings som hade hål på ena knäet, en av mina vita V-halsar tillsammans med en kamouflagejacka.

”Justin!” tjöt hon högt och drog in mig i en kram. Hon stank starkt av alkohol och marijuana.

”Är du hög Rory?”
Hon ryckte på axlarna. ”Kanske lite. Vad behöver du baby?”
”Rory, jag vill inte vara med dig längre-”
”Va?” avbröt hon innan jag kunde förklara vidare. ”Why the hell not? Njuter du inte längre av allt jag gör för dig asshole!?”
”Rory jag vill inte ha meningslöst knull.”
Hon brast ut i skratt. ”Vad fan? Sen när blev du så corny? Om du inte vill ha meningslöst knull, vad vill du ha då?”

Jag suckade och stoppade mina händer i mina fickor. ”Rory, jag gillar någon annan.”

”Jag visste det!” väste hon. ”Jag hörde en tjej som svarade på din telefon igår… vem är det?”
Jag skakade på huvudet. ”Oviktigt för dig.”
”Jag tror det är viktigt för mig, du slänger bort allt vi hade för att vara med henne… vilket gör det mer än viktigt för mig.”
”Bra försök Rory.” suckade jag. ”Det är inte den rätta tiden för oss nu, kanske någon annan gång?”
”Oh kom igen Justin.” hon greppade min hand. ”Jag vet att du älskar mig och inte vill förlora mig, så varför gör du det så svårt? Vi var varandras första kärlek. Jag tog din oskuld och du tog min. Kommer du ihåg alla-”
”Bara sluta Rory. Du skämmer bara ut dig själv. Jag gillar dig inte sådär längre. Vi såg bara varandra vid fel stund och plats. Detta är ingenting, jag är ledsen.”

”Justin?” undrade en annan bekant röst från bakom oss.

Jag vände mig om för att se en mörkhyad tjej stå i hallen av huset. Hon var klädd i en svart, kort klänning som avslöjade att hon kraschat hos Rorys efter en lång natt på klubben. Hennes hår var uppe i en messy bun, och lite av hennes smink hade kletats under hennes öga.

”Hej Tallulah.” jag stirrade förvirrat på henne och undrade varför hon hängde med Rory.

Hon log och drog in mig i en kram, och genast fylldes min näsa av lukten från cigaretter och alldeles för mycket parfym. ”Oh Justin, du vet att du kan kalla mig Tally. Vart fan har du varit? Du lämnade mig och mina tjejer helt.” hon släppte mig och tog ett steg tillbaka.

”Platser.” ryckte jag på axlarna.

”Okej.” hon gav mig en menande blick. ”Vad för platser?”
”Platser som inte berör dig… vad fan är du så nyfiken för helt plötsligt?”
Hon gav mig ännu en blick. ”Jag försöker bara vara vänlig Justin, damn.”
”Jag behöver inte din vänskap.”
”Jag tror han vaknade på fel sida av sängen.” slängde Rory in.

”Håller med.”

”Till er information, så vaknade jag upp vid sidan av en av de vackraste tjejerna i Bronx, tack så mycket.”

”En av mina tjejer?” flinade Tallulah.

Jag brast ut i skratt. ”Som om. Alla dina tjejer är så fake solbrända att de är orangea, och deras rumpor sticker ut mer än Nicki Minajs. Snälla Tallulah, du skulle inte ens hitta mig död med en av dina tjejer.”

Hon fnös. ”Jag är helt säker på att jag har ditt namn i min bok där jag har namnen på alla mina kunder. Något annat jag är säker på är att jag sett ditt namn där mer än en gång.”
”Måste vara en annan Justin Bieber i Bronx, för jag skulle aldrig hoppa i säng med dina horor även om mitt liv var på spel.”

Tallulah himlade med ögonen. ”Justin, Justin, Justin, du är så överdramatisk. Även om ditt liv stod på spel?” hon fnös igen. ”Oh snälla, båda jag och Rory vet båda hur du blir när du är ensam och sexuellt frustrerad.”
”Såklart vi för.” fnittrade Rory.

”Håll käften för fan Tallulah, vi knullade en gång.”

”När du var sexuellt frustrerad och behövde någon, har jag rätt?”
Jag himlade med ögonen. ”Bara håll käften, ingen vill höra dig snacka.”
”Jag kan berätta exakt hur du är när du vill ha sex.”

”Vi var barn Rory, barn. Du vet inte ett skit om mig nu.”
”Jag är säker på att vi hade sex för några dagar sedan när du var i nöd… jag gjorde att du njöt helt enkelt, men nu är du här och säger att du inte vill ha mig för vill ha ett riktig förhållande.” hon stirrade på mig.

”Justin Bieber vill ha ett riktigt förhållande?” fnös Tallulah. ”Som om det skulle funka. Inom en vecka skulle du vara trött på tjejen och förflytta dig till nästa.”
”Jag dejtade Rory i år.”
”Vi var barn Justin, barn.” hånade hon mig med ett leende.

”Ni båda är bitchar.” väste jag.

”Oh vi är bitcharna?” flämtade Rory. ”Låt oss snacka om slampan som du var med igår som svarade på telefonen.”

”Var han redan med en annan tjej igår kväll?” flinade Tallulah. ”Det förvånar mig inte.”
”Du vet inte ens något Tallulah, sluta snacka.” blängde jag på henne.

”Jag vet att du knullade mig en gång och ignorerade sedan alla mina samtal, sms, röstmeddelanden och Facebook meddelanden. Du ringde mig inte ens tillbaka Justin, det är lågt.”
”Bor ni två i det förflutna eller…?”

”Vi bor inte i det förflutna.” avbröt Rory. ”Vi gillar bara inte att du tror att du kan gå över oss och sedan gå och behandla en annan tjej som om hon är en prinsessa.”
Jag himlade med ögonen. ”Whatever man. Jag går nu, fuck er båda.”

”Du kommer tillbaka.” hon korsade sina armar över sitt bröst. ”De kommer alltid tillbaka.”
Jag stirrade på henne och himlade irriterat med ögonen. ”Okej Rory…”
Hon rullade sina ögon och smällde igen dörren i mitt ansikte. Jag suckade och vände mig om för att endast krocka med någon som skulle in i Rorys hus.

”Oh hej, ledsen man.” jag kände genast igen Mikeys röst.

Jag tittade på honom och kände ilskan ta över mig. ”Mikey… nice att träffa dig här.”

Saige’s POV
Jag satt i mitt sovrum och stirrade på mig själv genom spegeln som hängde på dörren, och försökte bestämma vad jag skulle ha på mig när Justin kom tillbaka. Jag hade av misstag somnat i outfiten jag haft igår så jag hade bytt om till pyjamas.
Tillslut bytte jag om till ett par blå, svart, vitrutiga bomullsbyxor tillsammans med en långärmad sweater. Jag var fortfarande obegripligt trött, trots att jag sovit bredvid Justin som troligen hade gett mig den bästa sömnen jag fått sedan jag flyttat till Bronx, eller kanske i hela mitt liv.
Långsamt tittade jag runt på min hals och upptäckte alla sugmärken. Jag kunde inte hjälpa att släppa ut några tårar i samband med att jag fann min sminkväska. Jag greppade tag i Foundationet och började genast smälla den mot min nacke. Röda märken formade på grund av trycket jag använt för att täcka de otäcka lila och bruna märkena på min hud, där Mikeys äckliga läppar hade varit i kontakt med. Jag var säker på att jag hade likadana sugmärken över hela min kropp, men jag vägrade kolla i rädsla över att bryta ihop.

Jag suckade och drog borsten genom mitt trassliga hår tills den var helt slät och gick sedan ut till köket, där jag fann en liten pappersark på bordet.

Kära Saige,

Toby berättade att något hemskt hade hänt dig igår, och att du skulle stanna hem från skolan. Jag sprang också in i Justin när han var på väg ut och han berättade att han vill prata med mig senare om hemundervisning. Jag är orolig. Vad som än är felet gumman så kommer jag hjälpa dig genom det. Du har också din far, Pattie och alla dina nya vänner. Ge inte upp hoppet sweetiepie. Jag älskar dig så mycket.

Kramar,

Mamma xo

Jag log när jag läste den kärleksfulla texten innan jag vek ihop den och stoppade den i fickan på mina byxor. Jag gick över till kylskåpet och tog ut apelsinjuicen, och fyllde genast ett glas innan jag la tillbaka den, och tog en klunk från röda koppen. Jag letade i skafferiet efter något att äta och genast mötte jag paketet som var fylld med engelska muffins.

”Räcker för nu.” mumlade jag åt mig själv och drog ut en och la den i brödrosten. Jag lutade mig mot disken och drog upp min mobil för att se om jag hade några nya meddelanden.

Willow: Toby berättade för mig att du lät Justin in i ditt rum igår kväll, hjälpte han?

Willow: Saige…? Är du vaken? Jag är orolig för dig!

JT: Om jag ser Mikey idag så kommer han hamna på intensivvårdsavdelningen på sjukhuset.

Seneca: Mikey skolkade idag. VILKEN FEGIS! Han visste att vi alla skulle slå honom sönder och samman. Den fuckern!

Justin: Måste ta hand om en sak till som kom upp, sen går jag hem och byter om. Jag kommer tillbaka direkt efter, troligen runt middagen, okej?

Jag skrev ett snabbt svar till alla innan jag tog ut min engelska muffins och täckte den med ett lager jordgubbsylt innan jag tog en tugga. Snabbt åt jag resten och tvättade mina klibbiga händer innan jag gick till vardagsrummet.

Jag la mig ner på soffan och kände tröttheten rinna över mig i samband med att jag kramade om en av kuddarna. Jag greppade tvkontrollen och satte på tv:n och genast visades Say Yes To The Dress. Jag log åt tjejerna som var klädda i sina vita klänningar, medan de tvinnade runt framför spegeln och utstrålade glädje. Deras hud lyste när de skrek det magiska ordet, yes, till sin favoritklänning. Alla arbetare klappade tillsammans med tjejens familj och vänner.

“So stinking cute,” muttrade jag åt mig själv och hörde min smssignal. Jag tog upp mobilen och hoppades att det skulle vara Justin.

JT: Såg från klassrummets fönster hur Justin höll på att slå Mikey till döds. Shit is going down.

Mina ögon vidgades i samband med att jag stirrade på sms:et.

Ser inte bra ut detta... vad tror ni Saige kommer göra?