Jag sprang blint var mina ben tog mig. Jag visste inte vart, jag visste inte hur. Allt jag visste var varför.
Mina bara fötter pressades mot den hårda skogsmarken. Blodet i mina ådror dunkade hårt inuti min sönderslagna kropp. Det gjorde ont. Men istället för att skrika täckte jag munnen och sprang, sprang och sprang. Min bröstkorg rörde sig hastigt upp och ner. Jag var utmattad men det var rädslan som tog mig framåt, som gång på gång fick mig ta ett extra steg.

"Dezteny! Du kan springa, men du kan aldrig gömma dig!" ropade Djävulen retfullt.
För en sekund stannade mitt hjärta och även mitt sinne. Jag var inte ensam. Jag föll ihop på knäna och kröp mot den största gran jag kunde hitta. Mina bara ben sårades mot den hårda marken och en tjock strimla blod letade sig sin väg ner mot mina lika sårade fötter.
Jag hörde Djävulens fötter slå emot marken. Han var närmare än jag trott. Jag skyndade mig under en gran och drog sina blodiga ben intill sig. Jag pressade min hand hårt mot mina torra läppar. Om jag var rädd innan så var jag definetivt livrädd nu. Jag kämpade för att inte höras. Vettskrämt kollade jag ner på mina alltför blodiga ben, ett tunt lager jord hade samlats kring det blodiga såren. - Kapitel 1

Bakom varje människa finns en historia. Alla har en hemlighet, en hemlighet de vill bevara. Han har sin. Hon har sin. Vad händer när deras vägar korsas?

Klicka här eller på bilden för att komma till novellen. :)

Glöm inte kapitel 13 här nedanför ↓ Kommentera! ♥